Basindustrin har ett exportvärde på 275 miljarder kronor. Det motsvarar 29 % av Sveriges varuexport.
SKGS konstaterar att den nu remitterade promemorian i allt väsentligt innehåller samma förslag som tidigare och att inga förändringar har gjorts som åtgärdar de allvarliga brister som vi och inte minst expertmyndigheten Energimarknadsinspektionen påtalat.
I en debattartikel i Di beskriver Miljöpartiet sin nya energipolitik. Tyvärr missar man kundperspektivet och att kraftsystemet måste vara till för användarna, inte tvärt om.
SKGS har låtit Sweco analysera vad som hände i det svenska kraftsystemet sommaren och hösten 2020. Sommarens elkris visar hur beroende det svenska elsystemet är av att det finns planerbar produktion även i södra Sverige.
Idag skriver SKGS på Di Debatt att industrin behöver ett leveranssäkert elsystem som garanterar el årets alla timmar och konkurrenskraftiga elpriser för att kunna driva våra verksamheter och skapa jobb och välfärd över hela landet. Det kräver åtgärder av både Svenska kraftnät och politiken.
Den 25 september arrangerade SKGS ett webbinarium på tema flexibilitet. Industrins möjligheter att anpassa sin elanvändning till elutbudet är en central fråga för framtidens elsysem.
Flaskhalsar i elnätet och minskad elproduktion i södra Sverige leder till uteblivna investeringar och ger industrin onödigt höga elräkningar. Konsekvensen av det blir färre jobb och minskad välfärd. Vi måste ha ett elsystem som kan tillgodose elanvändarnas behov av leveranssäker, fossilfri och konkurrenskraftigt prissatt el om vi ska kunna möta framtidens utmaningar.
Regeringen fick inte igenom sin proposition som hade gett elnätsföretagen rätt att ta ut ytterligare 28 miljarder kronor av elabonnenterna. Riksdagens majoritet ville annorlunda.
Under sommaren 2020 hamnade Sveriges elförsörjning i oväntat fokus. Mitt i sommaren tvingades Svenska kraftnät nödupphandla Ringhals 1 för att säkerställa spänningsstabiliteten i elnätet. Till följd av låg elproduktion i södra halvan av landet och flaskhalsar i elöverföringen norrifrån skenade elpriserna.
Det är inte bara genom skatter som staten skaffar sig intäkter från elanvändarna. Sverige ökar nu industrins elskatt med hela 20 procent (från 0,5 till 0,6 öre/kWh), och till skillnad från i europeiska konkurrentländer görs detta utan att kompensera industrin för indirekta kostnader, så som Tyskland gör. Även utdelningen från affärsverket Svenska kraftnät är en inkomstkälla för ägaren, då staten får 65 procent av Svenska kraftnäts vinst i årlig utdelning.
DNV-GL har nyligen publicerat en rapport på uppdrag av Svensk Vindenergi. Syftet med rapporten sägs vara att ”visa på vilka sätt effektutmaningen kan hanteras i ett svenskt kraftsystem med hög andel förnybar elproduktion, samt utreda kostnaderna för denna hantering”.