Vattenkraft
SKGS vill värna kraft som stärker effektbalansen. Åtgärder som rör vattenkraften ska vara grundad på en vetenskaplig avvägning mellan produktions-, klimat- och miljömål. Bland annat bör en nationell plan vara på plats innan omprövning av miljötillstånd sker. Något panelen instämde i.
– Den nationella planen är viktig och ska innehålla rätt avvägningar och ge vägledning mellan lokala miljöintressen och klimat, sa Pernilla Winnhed.
– Själva genomförandet av lagstiftningen är oerhört central. Den ska inte få större effekter än den politiska intentionen, underströk Maria Sunér Fleming.
Kraftvärme
När det gäller kraftvärmen, som spelar en viktig roll för effektbalansen, vill SKGS att inga åtgärder vidtas som försämrar produktionsförutsättningarna. Panelen höll med om detta och uttryckte oro för att föreslagna skatter kommer att drabba kraftvärmen.
– Vi vill att kraftvärmen och fjärrvärmen ska ha liknande och konkurrenskraftiga villkor. Den här mandatperioden har börjat med en käftsmäll mot kraftvärmen – avfallsförbränningsskatt och åttadubbling av koldioxidskatten, tredubbling av energiskatten, sa Pernilla Winnhed.
– Politiken bör backa och fundera på hur man ska styra miljön på bästa sätt, och inte låtsas att fiskala skatter är miljöskatter, sa Maria Sunér Fleming.
Kärnkraft
Är fortsatt drift av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 något panelen kan tänka sig, undrade moderatorn Anna Holmberg. Bör Vattenfall få ett ägardirektiv om att utvärdera fortsatt drift och ska Strålskyddsmyndigheten få i uppdrag att föra en dialog om möjligheterna för fortsatt drift av befintliga reaktorer?
– Kärnkraften är oerhört central under lång tid framöver och vi är öppna för ny och livstidsförlängd kärnkraft, framhöll Maria Sunér Fleming och tillade: Jag hoppas att Vattenfall gör den här analysen.
Subventioner
Att fasa ut subventioner som försämrar effektbalansen är också en åtgärd som SKGS föreslår.
– Vi har elproduktion inom certifikatsystemet och vi anpassar oss efter förutsättningar som finns på marknaden, sa Conny Johansson, men tillade att det är mer effektivt att fasa ut stöden.
– Subventioner skapar inte en fungerande marknad. Vindkraft har lägst produktionskostnad, men ett systemperspektiv behövs också, framhöll Maria Sunér Fleming.
Effektreserv
SKGS förslag om att effektreserven bör höjas inför kommande vintrar höll panelen med om.
– Effektreserven är faktiskt ganska liten idag så det är inte fel att göra den större, ansåg Conny Johansson.
– Vi har funderat på Svenska kraftnäts kraftbalansrapport och är oroade. De enda snabba åtgärder vi landat i är behålla Ringhals 1 och 2 eller att öka effektreserven. Andra åtgärder ligger längre fram i tiden, vi måste ta itu med detta, underströk Maria Sunér Fleming.
– Det är viktigt att titta på effektreserven men vi har idag inget samhällskrav på att vi inte ska hamna i effektbrist. Vi behöver tala om mål. Vad vi kan göra nu de närmaste två åren och på längre sikt sätta upp en målbild, menade Pernilla Winnhed.
Flexibilitet
Att eftersträva efterfrågeflexibilitet som inte bara är tekniskt mjölig utan också ekonomiskt effektiv är ett av SKGS åtgärdsförslag.
– Flexibilitet i sekunden är ok men i dagar och veckor finns den inte. Flexibilitet är en väldigt kortsiktig lösning. Det är svårt att ändra ett beteende och för konsumenter styr bekvämlighet. Få vill ta morgonkaffet klockan fyra på morgonen även om elen är billig, sa Conny Johansson.
– Vi måste tänka flexibilitet i hela system. Flexibilitet i stunden kräver information, eftersläpningen på elmarknaden är för lång, påpekade Pernilla Winnhed.
Effektansvar
Vem ska ha det långsiktiga effektansvaret, ville Anna Holmberg veta, och hur omfattande och långtgående ska det ansvaret vara? Räcker det med att prognostisera och informera eller ska den ansvariga ha egna produktionsanläggningar? Panelen var enig om att frågan måste utredas.
– Man måste börja med att utreda, det är för tidigt att titta på vad man ska göra. Spontant ska vi inte återreglera, sa Maria Sunér Fleming.
– På marknaden har Svenska kraftnät momentant ansvar nu men även om 20 år. Något totalt ansvar på en aktör eller återreglering är inte bra. Men det behövs ett leveranssäkerhetsmål och någon som kontrollerar hur vi ligger till jämför mot målet, framhöll Pernilla Winnhed.
– Det finns problem med att bygga produktion som man bara får betalt för vid den timmen elen behövs det decenniet, påpekade Conny Johansson, och tillade: Jag tror att de balansansvariga kommer att få det långsiktiga effektansvaret till sist.
Tillståndsprocesser
Frågan om hur de långdragna tillståndsprocesserna ska kunna kortas rundade av paneldiskussionen.
– Det behövs ett helhetsgrepp för att få till en väl fungerande miljötillståndsprocess. Hoppas att politiken samlas i en miljöbalkskommission, sa Maria Sunér Fleming.
– Vi funderar på att bygga om ett bruk i Finland, där får vi ett beslut inom fyra till sex månader. I Sverige ska vi byta bränsle, höja effekten i en befintlig panna. Det har vi hållit på med i ett och ett halvt år och det kommer att ta två och ett halvt till tre år. Jag bara suckar, sa Conny Johansson.
Verkstad
Innan diskussionen avslutades fick panelen frågan om de tror att det kommer att bli verkstad av dessa frågor eller om diskussionen är kvar på samma ställe om ett år. Panelen var enig om att det var bra att frågorna diskuteras men också om att vi är långt från lösningarna.
Conny Johansson sammanfattade läget:
– Det kommer att kräva flera års arbete och diskussion – men vi borde ha löst detta nyss.
