En vecka har gått sedan Vattenfalls besked om avsikten att stänga Ringhals 1 och 2 i förtid. Enligt Vattenfalls VD, Magnus Hall, har beslutet tagits på affärsmässiga grunder, utan direkt politisk inblandning. Men han har också konstaterat att utan den särskilda skatt som drabbar kärnkraft, effektskatten, så hade det affärsmässiga beslutet blivit ett annat. Då hade de två reaktorerna fått gå vidare hela sin tekniska och ekonomiska livslängd.
Statsminister Stefan Löfven anser emellertid inte att regeringens förslag om höjd effektskatt på kärnkraft haft någon betydelse för beslutet.
– Det är det låga elpriset som man anger som det stora skälet, sade Stefan Löfven[1] enligt TT.
Energiminister Ibrahim Baylan hävdar att det är av fiskala skäl som effektskatten höjs, alltså för att höja statens skatteintäkter[2].
Men stämmer det att regeringen bara har haft fiskala motiv för skattehöjningen? Och är det riktigt att regeringen inte haft kännedom om att skattehöjningen bidrar till förtida utslagning av kraftverk? SKGS har gått till källorna och granskat regeringens beslutsunderlag.
Finansdepartementet presenterade förslaget om att höja effektskatten i en promemoria[3] strax efter regeringsskiftet hösten 2014. Departementet gjorde då bedömningen att svensk kärnkraft kan bära den ökade fasta kostnad som skattehöjningen medför. Resonemanget löd att kärnkraftens initialt höga kapitalkostnader ”bör vara väl avskrivna” och att den rörliga produktionskostnaden är ”relativt låg”.
Svenska kraftnät varnade dock i sitt remissvar[4] till regeringen för att ”ytterligare reduktioner av kärnkraftens lönsamhet kan komma att påverka ägarnas intresse av att driva produktionsanläggningarna vidare. Detta gäller särskilt de fyra reaktorer som varit längst tid i drift”. De fyra kraftverk, som den varningen syftar på, är just Ringhals 1 och 2 samt Oskarshamn 1 och 2.
I och med att regeringens budgetförslag föll i riksdagens omröstning före julen 2014 förpassades förslaget om höjd effektskatt tillfälligt ut ur debatten.
I vårändringsbudgeten för 2015 lade regeringen återigen fram förslaget och framhöll att höjningen bidrar till en ”omställning av energisystemet”, alltså underförstått till en förändring av den elproduktionsmix vi har i Sverige idag och en utslagning av befintliga kraftverk.
Regeringen antydde också att vi kan vänta oss högre elpriser till följd av den förda politiken genom att ange att ”På lång sikt kan även prisbildningen på elmarknaden påverkas genom att investeringsnivån, och därmed kapacitetstillväxten, blir lägre.”[5]
Genom analys av regeringens egna dokument framgår det således att den höjda effektskatten bidrar till:
- Utslagning av befintliga kraftverk,
- Mindre kapacitet för elproduktion och
- Högre elpriser
– Regeringen kan inte vara förvånad över att kraftverk nu börjar att slås ut och att elpriserna kommer att höjas av den förda politiken. Det framgår av regeringens egna underlag, säger SKGS energidirektör Anna Holmberg i en kommentar.
– Det är också viktigt att påpeka att det låga elpriset, som statsministern hänvisar till som orsak till Vattenfalls besked, i allra högsta grad är ett resultat av den politik som förs i fråga om elcertifikatssystemet. Genom att politiskt driva fram investeringar och därmed skapa ett överskott på kapacitet pressas elpriset nedåt, tillägger Anna Holmberg.
– Det är nu mycket viktigt att Energikommissionens uppdrag omformuleras, så att det omfattar tiden från 2018 och framåt, avslutar Anna Holmberg.
