12 februari, 2021

Nyheter

Därför gnäller basindustrin på de höga elpriserna

Att Sverige har extrema elpriser trots normal efterfrågan och gynnsamma produktionsförhållanden är en tydlig indikation på att kraftsystemet inte är så robust som regeringen försöker påskina. De höga elpriserna slår inte bara mot lönsamheten i närtid, men det väcker också frågan om de investeringar som krävs för att nå klimatmålen är genomförbara.

De senaste veckorna har vi upplevt extremt höga priser, inte minst i södra Sverige. De höga priserna har lett till att Holmen meddelade att de var tvungna att dra ner på ungefär halva sin produktion vid pappersbruken i Hallstavik och Braviken. I media och inte minst på sociala medier har det hävdats att de höga priserna inte är ett problem för industrin då medelpriset under det gångna året varit låga och att industrin har möjlighet att prissäkra sig. Låt oss reda ut varför de höga priserna är ett bekymmer för industrin.

Det är dyrt att prissäkra hela sin elanvändning

Elpriser går att prissäkra i förväg genom finansiella kontrakt. Dock är likviditeten låg för de produkter som används för att säkra områdespriset, vilket gör det svårt att säkra elpriset mer än ett år framåt och det innebär också att företagen få betala en riskpremie för att säkra sitt elpris. De stora och oförutsägbara prisskillnaderna som vi upplevt det senaste året har lett till att det blivit dyrt att säkra elpriset i södra Sverige och likviditeten har försämrats ytterligare.

Vidare så är det en rimlig riskstrategi att inte prissäkra hela sitt elbehov i förväg. Dels går det inte att fullt ut matcha elprissäkringar med behov då förbrukningen varierar och dels kan man annars inte dra nytta av perioder med låga elpriser.

Industrin hjälper marknaden med sin flexibilitet

Att industrin har möjlighet att stötta marknaden genom att agera på höga spotpriser, trots prissäkringar, är önskvärt och elpriserna skulle ha varit ännu högre om inte elanvändarna agerade på elpriserna. Flexibiliteten sker dock på bekostnad av lönsamheten. De industriella processerna är trimmade för att kunna gå dygnet runt och på så sätt utnyttja investeringarna i anläggningen maximalt. Värdekedjor är optimerade för att minimera lager och oplanerade stopp kan störa hela leveranskedjan och risker leveranser till kund. Neddragningar av produktionen på grund av elpriserna sker dessutom med mycket kort framförhållning. Spotpriset publiceras först dagen innan, varför det är svårt att tajma stopp på grund av elpriset med underhållsaktiviteter. På samma sätt går det inte att flytta på planerade underhåll bara för att elpriset är lågt, eller till och med negativt.

Priserna är en tydlig indikation på att elsystemet inte är robust

Utmaningen idag är inte bara att elpriset är väldigt högt några timmar under några vinterveckor. Sverige upplevde även extrempriser vid ett flertal tillfällen under förra året under perioder då efterfrågan var låg. Det pekar på att kraftsystemet inte är så robust som regeringen ger sken av. Vi ser nu extrema elpriser trots att vi inte ens nått upp i den förbrukning som Svk klassar som topplast en så kallad normalvinter. Detta samtidigt som kärnkraften går på närmare 100 %, vattenmagasinen är välfyllda och vindkraften levererar mer än vad som kan förväntas en topplasttimme. Kommer kraftsystemet att klara av en förbrukning som motsvarar en 10-årsvinter då den tillgängliga produktionen bara kan leverera som förväntat, eller kommer kunder att behöva kopplas bort för att inte kraftsystemet ska kollapsa?

Svensk basindustri är i behov av en trygg, kostnadseffektiv och klimatneutral elförsörjning över hela landet, året runt om basindustrin ska bibehålla sin konkurrenskraft och kunna möta Sveriges klimatmål.