Tack vare naturtillgångar och en utbyggnad av elproduktionen under 60- och 70-talet har vi i Sverige en betydande basindustri. Den svenska ekonomin bygger således i högre grad än de flesta andra länders ekonomier på förädling av råvaror i avancerade och energiintensiva processer.
Ofta är el på samma sätt som skogen eller malmen en råvara i processen. Lika lite som det går att byta ut järnmalm mot något annat går det att byta ut elen i dessa processer. Därför är det viktigt att elförsörjningen både är stabil och internationellt konkurrenskraftig. Utan dessa förutsättningar riskeras tusentals arbetstillfällen och stora exportinkomster för svensk del.
År 2008 producerades totalt 146 TWh el i Sverige.
År 2007 hade Sverige en nettoimport som uppgick till 1,3 TWh, som under 2008 vände till en nettoexport på ca 2 TWh.
I Sverige finns tio stycken kärnkraftsreaktorer med en sammanlagd effekt på 9 471 MW och producerar normalt sett drygt 65 TWh el, ca 44 procent av totala elproduktionen. Planen är att höja effekten på dessa reaktorer med 1 000 MW.
Sveriges 1 800 vattenkraftverk är oftast små anläggningar, men tillsammans har de en effekt på 16 100 MW. Ett år med normal nederbörd produceras knappt 65 TWh el genom vattenkraft, ca 42 procent av totala elproduktionen.
Knappt tio procent av elproduktionen kommer från fossil- och biobränslebaserade kraftvärmeverk.
I nuläget finns 873 vindkraftverk i Sverige med en sammanlagd effekt på 691 MW och en årsproduktion på 1,22 TWh, drygt en procent av den totala elproduktionen. Eftersom el endast produceras när det blåser mellan 5 och 15 m/s används vindkraften som toppkraft, dvs. som komplement till de mer stabila produktionsslagen.
De senaste åren har elpriserna stigit kraftigt, med undantag för dagens prissituation som beror på lågkonjunktur, en industri på lågvarv och riklig nederbörd. Fram tills finanskrisen hade elpriset på sju år dubblerats. Den långsiktiga trenden är tydlig. Skälen till de stigande kostnaderna för el är flera. En stor del av elpriset består av skatter och avgifter i olika led varav den största effekten på industrins kostnader är indirekt genom att elproduktionen är belagd med skatter och avgifter. Andra viktiga anledningar till de stigande priserna är handeln med utsläppsrätter och bristande konkurrens på elmarknaden.
Trenden med alltmer stigande elpriser är ett stort bekymmer för industrin som behöver stabila och konkurrenskraftiga elpriser för att kunna planera sina kostsamma och långsiktiga investeringar.
Energieffektiviseringen har varit och är en mycket prioriterad fråga för basindustrin. Merparten av Sveriges basindustriföretag deltar i programmet för energieffektivisering i energieffektiv industri (PFE) och är certifierade enligt standarden för energiledningssystem SS 62 77 50.
Samtidigt som produktionen har ökat kraftigt har den totala energianvändningen varit nästintill konstant. För hela industrin har energianvändningen per krona produktionsvärde sjunkit med 40 procent sedan 1970-talet. Industrin har med andra ord blivit allt effektivare på att omvandla energi till produkter.
Industrin har även blivit effektivare på att tillvarata sina restenergier, vilket är ett effektivt sätt att få ut ännu mer av redan insatt energi. Restenergier tas tillvara genom leveranser i form av fjärrvärme. Idag levereras varje år 5 TWh, eller nästan 10 procent av den tillförda energin, till de svenska fjärrvärmenäten men det kunde vara mer. Det monopol som gäller på fjärrvärmemarknaden hindrar en effektiv hushållning av industrins restenergier.
Idag är svensk basindustri energieffektiv och uppfyller stränga miljökrav jämfört med företag i andra delar av världen. Utan effektivisering och besparingar skulle många företag inte överlevt den prisuppgång på el vi sett under de senaste åren. För att ytterligare kunna utveckla basindustrins näringar är investeringar viktiga, och basindustrins förmåga att investera är beroende av elpriset. Investeringskvoten, investeringarna i förhållande till förädlingsvärdet, sjunker idag, mycket på grund av de långsiktigt allt högre elpriserna.
