05 juli, 2014

Rapporter

Energiewende: Lärdomar för Sverige

SKGS lanserar en ny rapport om lärdomar från Tysklands energipolitik.

Uppmärksamheten för Tysklands ”energiewende” har ökat de senaste åren i Sverige – inte minst efter avvecklingsbeslutet om kärnkraften 2011. Begreppet energiewende är dock inte nytt. För cirka 30 år sedan började opinionsbildare inom miljörörelsen använda det i den tyska debatten. Energiewende blev sedan beteckning för den regeringspolitik som drevs vid millennieskiftet när socialdemokraten Gerhard Schröder och miljöpartisten Joschka Fischer tillsammans ledde en koalition med kärnkraftsavveckling på agendan.

Intresset för Tysk energipolitik har idag blivit så stort att det tyska ordet ”Energiewende” också letat sig in i svensk debatt och i svenska medier. I tysk debatt sammanfattar ordet ett politiskt drivet skifte bort från kärnkraft och fossilkraft till förnybar elproduktion. Själva idén att byta färdväg i energiförsörjningen bidrar till förståelse av en direktöversättning av ordet –”energivändningen”.

Idag används ordet energiewende även i Tyskland främst som beteckning på det energipolitiska paket som lades fram efter naturkatastrofen och kärnkraftshaveriet i Fukushima i Japan 2011. Ställd inför ett hårt opinionstryck grundat på såväl olyckan som på en långvarigt kärnkraftsskeptisk opinion i landet bytte Angela Merkels borgerliga regering fot. Beslutet från året innan om förlängd drifttid för kärnkraften revs upp.

Ambitionerna att höja andelen el från förnybara källor genom subventioner bekräftades. Såväl det politiska som det folkliga stödet för stängningen av kärnkraften och för särskilt stöd till förnybar elproduktion är utomordentligt starkt i Tyskland. En genomgång av de senaste årens energipolitiska beslut visar att dessa haft bred parlamentarisk förankring.

• Subventionsmodellen med inmatningstariffer infördes av den rödgröna regeringen på 00-talet.

• Det senaste kärnkraftsbeslutet, att stänga det sista kärnkraftverket 2022, togs av den borgerliga koalitionen 2011.

• I början av innevarande mandatperiod leds arbetet med energiewende av den stora koalitionen mellan CDU/CSU och SPD som tillsammans  besätter 80 procent av mandaten i  parlamentet.

Den nya regeringen har slagit fast att färden längs den inslagna vägen ska fortsätta. ”Vi ska konsekvent och planenligt fullfölja utvecklingen mot en energiförsörjning utan atomenergi och med en stadigt växande andel förnybar energi”, skrev partierna i sitt koalitionsavtal i december 2013.

Energiewende används idag som argument för egna ställningstaganden på flera håll i den svenska energipolitiska debatten. Men debatten om energiewende och det tyska exemplet tycks ibland bygga på fragmentarisk information och anekdotisk bevisföring.

Att energiewende debatteras i Sverige är bra. Men den debatten behöver också vara faktabaserad och saklig. Regelverken, kostnaderna och effekterna behöver bli belysta. Denna rapport syftar till att för en svensk publik beskriva de grundläggande elementen i den tyska energipolitiken, vilka konsekvenser som uppmätts hittills och vilka framtidsutmaningar Tyskland står inför på energiområdet.

Med tanke på det stora intresset för energiewende i Sverige för rapporten också resonemang om vilka lärdomar vi kan göra för svensk del. Energiewende kostar i direkta subventioner drygt 200 miljarder kronor bara på ett år. Om vi i Sverige analyserar och drar slutsatser av utvecklingen i Tyskland kan vi undvika onödiga kostnader för både miljö, konsumenter och konkurrenskraft.

Stockholm, juni 2014
Lina Palm
Energidirektör, SKGS

Rapport

Ladda ner rapporten här (pdf)