06 april, 2016

Nyheter

Energikommissionens underlag saknar systemperspektiv

Den 24 mars publicerade Energikommissionen en promemoria om de ekonomiska förutsättningarna för svensk elproduktion. Även om promemorian utgör ett intressant underlag kan den inte enskilt användas för diskussioner om framtidens elsystem, eftersom den saknar ett systemperspektiv.

Promemorian omfattar de ekonomiska förutsättningarna för kärn-, vatten-, vind- och solkraft samt kraftvärme. Direkta intäkter och kostnader, skatter, avgifter och subventioner redovisas för varje kraftslag. Vad gäller kraftslagens indirekta systemtjänster påpekar promemorian att kraftslagen genererar olika mängd och typ av dessa, men inte hur och i vilken omfattning.

SKGS ser det som positivt att promemorian tagits fram, eftersom den ger en samlad bild av hur lönsamheten för olika kraftslag kan förväntas se ut framöver. Det promemorian saknar är dock ett systemperspektiv.

– Läsaren får lätt ett intryck av att de olika kraftslagen är jämförbara i fråga om vad de kan bidra med för elsystemets helhetsfunktion, vilket inte är sant. Därför anser SKGS att promemorian inte ensam kan användas som underlag för diskussioner om hur framtidens elsystem bäst utformas, utan den måste kompletteras med material där man anlägger ett tydligt systemperspektiv, säger Anna Holmberg, energidirektör SKGS.

I fråga om framtida elpriser anger promemorian att kol- och koldioxidpriser kommer att vara de främsta drivkrafterna fram till 2020, medan utbyggnadstakten av förnybar elproduktion har mindre påverkan på priserna. Det verifieras genom att visa att sambandet mellan el- och fossilbränslepriser historiskt har varit hög. Något motsvarande resonemang som bevisar varför mer förnybar el inte har påverkat priset finns dock inte med.

Vad gäller situationen efter 2020 anges att högre elpriser och ökad volatilitet kommer att ”importeras” till Norden när nordisk el exporteras till kontinenten via utbyggd överföringskapacitet. SKGS menar att båda dessa effekter kommer att innebära att svensk basindustri tappar den historiska konkurrensfördel som det svenska elsystemet erbjudit:

– SKGS ser denna utveckling som klart oroande, eftersom den kommer att försämra basindustrins konkurrenskraft och därmed riskerar att direkt slå mot jobben, exporten och välståndet, fortsätter Anna Holmberg.

Promemorian visar att lönsamheten i nuläget är en utmaning för alla kraftslag. Med dagens situation klarar sig kraftvärme från avfall och biobränslen bäst, men det poängteras korrekt i promemorian att det kraftslagets ekonomi främst beror på möjligheten att producera fjärrvärme. Kärn- och vattenkraft har lägst produktionskostnader, men beläggs med de högsta skatterna och avgifterna. Vind- och solkraft uppvisar avsevärt högre produktionskostnader än övriga kraftslag och får högst subventioner, men resulterar ändå i sämst netto per kWh.

Vad gäller framtiden anger promemorian fortsatt låga elpriser (under 30 öre per kWh) fram till mitten-slutet av 2020-talet. Om vi antar att effektskatten tas bort och räknar in kommande investeringar i oberoende härdkylning anger promemorian att de totala produktionskostnaderna för kärnkraft skulle bli cirka 28-34 öre/kWh, d.v.s. i paritet med det förutspådda elpriset.
Fastighetsskatten för vattenkraft förutspås att näst intill halveras 2018, vilket skulle förbättra det kraftslagets kalkyl, men inte ge lönsamhet momentant. Däremot skulle en lägre skattenivå betyda lönsamhet med de högre priser som spås för senare delen av 2020-talet.
I fråga om vindkraft krävs en fortsatt sänkning av kapitalkostnaderna för att lönsamhet ska kunna nås, även när subventioner räknas in som en sänkt kostnad.
SKGS anser att promemorian med tydlighet visar på två slutsatser, som redan lyfts fram av många i debatten, men som ännu inte adresserats av politiken:

– Existerande baskraft håller i nuläget på att ”skattas ihjäl”, trots dess många fördelar i form av lägre produktionskostnad, effektbidrag, reglerbarhet och systemtjänster. Samtidigt premieras de kraftslag som är dyrare att producera och inte bidrar till systemfunktion på samma sätt – det är inte en hållbar utgångspunkt för framtidens energipolitik, avslutar Anna Holmberg.

elstatartikelskgs