21 juli, 2006

Debattartiklar

Glöm inte basindustrin

I Gefle Dagblad den 14 juli skrev Anders W Jonsson (c) och Nils G Åsling (c) en debattartikel om globaliseringen och framtidens utmaningar. Läs Lars-Erik Axelssons svar, som även publicerades i Gefle Dagblad den 21 juli, här.

I Gefle Dagblad den 14 juli skriver centerpartisterna Anders W Jonsson och Nils G Åsling om globaliseringen och om framtiden för svenska företag. Basindustrierna välkomnar en debatt om hur Sverige ska hävda sig i den internationella konkurrensen. Tyvärr fokuserar Jonsson och Åsling uteslutande på små och medelstora företag och förbiser basindustrins betydelse för Sveriges och Gävleregionens ekonomiska utveckling. I Gävle samt omkringliggande orter anställer basindustrin 10 000 människor. De totala effekterna på sysselsättningen via underleverantörer och outsourcade tjänster är sannolikt mångdubbelt större.

Det är viktigt, menar artikelförfattarna, att Sverige klarar av den strukturomvandling som globaliseringen framtvingar. Vilka verksamheter har då störst möjligheter att komma starkare ur en sådan omvandling, det vill säga öka sin försäljning på en internationell marknad och göra nyinvesteringar i verksamheten? Svaret är att basindustrin är den bransch som uppvisar störst möjligheter att hävda sig i en globaliserad ekonomi.

Skogen växer där den alltid vuxit och malmen ligger där den ligger. Det är naturtillgångar som kan fortsätta att vara viktiga resurser för Sverige så länge övriga villkor är goda – och här talar vi främst om energitillgång och infrastruktur, men också om kvalificerad personal. Sett i ett framtidsperspektiv är det sannolikt att basindustrin är mer motståndskraftig mot trycket från en ökande global konkurrens. Detta eftersom produktionsfaktorerna är mindre rörliga och arbetskraftskostnaderna en mindre viktig del av den totala kostnadsbilden. Makten över basindustrins villkor ligger därmed i större utsträckning i våra egna händer.

Vidare påstår Jonsson och Åsling att ”de stora företagen [alltid] klarar sig […] genom att lägga produktionen där det passar dem bäst”. Det är dock ganska svårt att flytta en 100 meter lång pappersmaskin, särskilt om den kostat fyra miljarder kronor att bygga och installera. Det jag vill ha sagt med detta är att basindustrins företag, till följd av sina stora investeringar, blir långvariga i det land de väljer att förlägga sina produktionsanläggningar. Än så länge ser vi att många basindustriföretag, såsom Korsnäs och Sandvik, väljer att investera i Sverige, men för att så ska bli fallet även i framtiden måste villkoren för basindustrin vara de bästa möjliga.

Jonsson och Åsling menar slutligen att det är de små och medelstora företagen som ska bemöta den internationella konkurrensen och rädda Sveriges sysselsättning, men glömmer att många av dessa mindre företag, exempelvis inom tjänstesektorn och tillverkningsindustrin, har basindustriföretag som sina största kunder. Visserligen nämns detta i debattartikeln, men sambandet mellan basindustrins utveckling och efterfrågan på de mindre företagens produkter kan inte nog understrykas.

För att Sverige ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen måste vi utnyttja våra styrkor. Som ett litet, öppet och handlande land har Sverige sedan länge byggt välstånd och välfärd på de resurser som finns naturligt i vårt land, däribland naturtillgångar och kompetent personal. Det är främst basindustrin som är kapabel att utnyttja dessa styrkor. Så vad kan då göras från politiskt håll för att den svenska basindustrin ska förbli konkurrenskraftig även i framtiden?

Som nämnts finns personal och naturtillgångar redan. Det är snarare tillförseln av elenergi som skapar oro. Energiförsörjning till konkurrenskraftiga priser måste säkras vilket kan ske genom en utbyggnad av kärnkraften eller genom att produktionshämmande skatter på el avskaffas. Det är också viktigt att beslutsfattare förstår basindustrins villkor och möjligheter eftersom den är grunden för framtidens konkurrenskraftiga näringsliv.

Lars-Erik Axelsson Verkställande styrelseledamot SKGS (Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet)