I den svenska politiska debatten lyfts det ofta fram att elpriset i Sverige är lägre än i omvärlden och det tolkas som att basindustri har goda villkor här. Men hur hög är egentligen den svenska elkostnaden jämfört med andra länder?

Svensk basindustri tillverkar i Sverige men säljer på globala marknader. Att vara konkurrenskraftig gentemot tillverkare i andra delar av världen är därför avgörande. En faktor som definierar konkurrenskraften är elkostnaden.

SKGS har låtit Sweco undersöka och modellera just detta. Under ett seminarium arrangerat av SKGS den 9 maj redogjorde Emma Wiesner, energimarknadsanalytiker på Sweco, för rapportens innehåll. Hon inledde med att definiera elkostnaden:

– Det man måste börja med är att bena ut vad elkostnaden är. Elkostnaden består av tre olika komponenter. Den första är själva elpriset, kostnaden för inköp av el och det innefattar även påslag och handelskostnader. Därefter har vi också nätkostnaden: transmission och distributionsavgifter. Och sista komponenten: skatter och avgifter. Det är de här tre som bygger upp elkostnaden, vi kan inte bara prata om elpris, utan det är faktiskt tre block som bygger upp den totala kostnaden för slutanvändaren.

Swecos analys visar med tydlighet hur viktigt det är att inte jämföra ”äpplen och päron” vid den här typen av analyser, utan att verkligen säkerställa att alla kostnadselement redovisas på ett jämförbart sätt innan några slutsatser dras.

– Sverige hamnar någonstans i mitten när vi tar bort alla avdrag som industrin kan göra i de undersökta länderna. Vi får därigenom mer nyanserade staplar och ser att både USA, Ryssland och Kanada har lägre kostnadsstapel än Sverige, sade Emma Wiesner.
Resultaten visar också att politiska beslutsfattare i Sveriges konkurrentländer strävar efter att erbjuda basindustrin konkurrenskraftiga villkor med attraktiva elkostnader. Flera av dessa länder har möjlighet att främja inhemsk industri och använder aktivt incitament och verktyg för att stärka konkurrenskraft och minska industrins kostnader.

– Vi ser också att många länder använder avdrag för att främja sin industri, och att elkostnaden och staplarna beror oerhört mycket på vad det är för skatter och avgifter som finns i landet, men också vilka undantag och vilka styrmedel som politikerna i landet använder för att kunna göra avdrag och främja sin industri. Så den här typen av avdrag finns och de används aktivt, avslutade Emma Wiesner.

Läs sammanfattningen av Swecos rapport