02 juli, 2021

Debattartiklar

Nyheter

Ledare: Ta inte industrins flexibilitet för given

Elsystemet ska vara till för elanvändarna. Att skapa ett elsystem vars funktion i stor utsträckning bygger på att den elintensiva basindustrin kan erbjuda efterfrågeflexibilitet är inte hållbart. Att starta och stoppa produktionen beroende på hur mycket el som för tillfället produceras i ett allt mer väderberoende elsystem innebär stora kostnader för industrin.

Fotograf: Björn Leijon

Fram till år 2045 behöver elproduktionen fördubblas för att möta den ökande efterfrågan på el. Främst från industrin som i rask takt ställer om till fossilfri produktion samt från elektrifierade transporter. Klimatomställningen ställer stora krav på elsystemet, men ger också stora möjligheter för svensk industri på en världsmarknad som efterfrågar produkter med låg klimatpåverkan, så som fossilfritt svenskt stål.

I Svenska kraftnäts långsiktiga marknadsanalyser är det tydligt att förädlingen av råvaror, i större utsträckning, kommer att ske utomlands i scenarier med lägre grad av elektrifiering. Leveranssäker och konkurrenskraftigt prissatt el är dock en förutsättning för att den elintensiva basindustrin ska kunna fortsätta att skapa de stora förädlingsvärden och exportinkomster som är så viktiga för jobben och välfärden i Sverige.

För att klara en mycket större andel väderberoende elproduktion bedöms framtidens elsystem komma att kräva betydligt mer energilagring och inte minst efterfrågeflexibilitet hos elanvändarna. Vätgas väntas bli en viktig del av lösningen på problemet att hantera en kraftigt varierande elproduktion.

I Svenska kraftnäts elektrifieringsscenario med 20 procent kärnkraft krävs att all vätgasproduktion är helt flexibel för att undvika effektbrist. I elektrifieringsscenariot helt utan kärnkraft undviks inte effektbrist fastän också övrig industri, billaddning och serverhallar bidrar med maximalt antagen flexibilitet.

Om industrin i ökad omfattning tvingas bidra med efterfrågeflexibilitet för att balansera elsystemet innebär det ökade kostnader för industrin. Att starta och stoppa industriella processer för att parera en ökad variation – och fler pristoppar – i elproduktionen är inte ekonomiskt rationellt eller ens praktiskt möjligt i många fall. Dagens industriella processer är optimerade för att minimera lager och maximera resursutnyttjandet. Även små störningar i produktionen kan få stora konsekvenser för hela leveranskedjan. Dessa fakta måste tas med i beräkningen när framtidens elsystem planeras.

Svenska kraftnäts analyser tydliggör vikten av att också räkna med kostnaderna för de planerbara kraftslagens systemtjänster och kostnaden för att industrier inte får tillgång till el när de behöver den. Det är inte hållbart att förutsätta att industrin ska kunna erbjuda elsystemet de stora mängder efterfrågeflexibilitet som förutsätts i Svenska kraftnäts elektrifieringsscenarier.