11 november, 2019

Nyheter

Många motioner om elförsörjningen

Under riksdagens allmänna motionstid har det inkommit många motioner som uttrycker en oro för elsystemets för måga att leverera tillräckligt med el under årets alla dagar.

Regeringens konstaterar i budgetpropositionen att Sverige under kommande år blir mer beroende av elimport och att marginalerna för den svenska kraftbalansen under höglastsituationer krymper. Vidare anser regeringen att det är angeläget att följa utvecklingen noga de närmaste åren.

Regeringen pekar på flera viktiga åtgärder för att stärka elförsörjningen, så som snabbare tillståndsprocesser och ny teknik vid utbyggnaden av elnätet. En prissättningsmodell på el som ger producenterna ersättning av elnätsföretagen för den nätnytta är också något man öppnar för. Dessa resonemang återfinns också i flera motioner.

Sett till antalet motioner verkar elförsörjningen främst engagera moderater, vilket naturligtvis kan förklaras av partiets roll som opposition. Både Moderaterna och Kristdemokraterna har tidigare, inte minst i gemensamma utspel, visat att de vill ha en förnyad energiöverenskommelse som lägger en långsiktig grund för mer kärnkraft i framtiden.

Följaktligen är de mest utförliga motionerna en kommittémotion från Kristdemokraterna och en enskild motion från Lars Hjälmered (M), moderaternas energitalesperson och Näringsutskottets ordförande, m. fl. Båda motionerna yrkar på en rad åtgärder som syftar till att säkerställa kraftbalansen i elsystemet och en långsiktigt konkurrenskraftig elförsörjning, däribland mål för leveranssäkerhet och utredning av möjlig fortsatt drift av Ringhals 1 och 2.

Generellt finns det av motionerna att döma en påtaglig medvetenhet om riskerna för effektbrist och kapacitetsbrist i elnätet. Genomgående i motionerna är att de varnar för konsekvenserna av effektbrist. Det senaste året mediala rapportering om kapacitetsbrist i enskilda städer och regioner bidragit med konkreta exempel på effektbristens konsekvenser i termer av uteblivna investeringar och jobb.

Bland motionerna återfinns också ett tydligt regionalt engagemang. Både skånska och sörmländska riksdagsledamöter, från olika partier, har engagerat sig för en bättre elförsörjning i sina hemlän. Dessa motioner återspeglar en oro för de praktiska konsekvenserna av elbrist, att utvecklingen av bostäder, infrastruktur och näringsliv begränsas eftersom det inte finns tillräckligt med tillgänglig effekt.

Det finns en tydlig frustration bland motionärerna över de långa tillståndsprocesserna och ledtiderna (10-15 år) för att bygga en kraftledning. I flera av motionerna pekas på nödvändigheten av reformer för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för att komma till rätta med kapacitetsbristen i elnätet.

Budgetpropositionen och årets skörd av motioner visar att det finns en medvetenhet om att Sverige har en effektutmaning. Denna insikt finns från höger till vänster och politiken har nu börjat diskutera lösningar som garanterar ett leveranssäkert och konkurrenskraftigt elsystem, sammanfattar SKGS verksamhetsledare Johan Bruce läsningen av motionerna.