14 november, 2016

Nyheter

Marknadsdesignen är inte problemet

Utmaningarna på svensk elmarknad handlar inte om brister i dagens marknadsdesign. Tvärt om kan dagens energy-only-marknad fortsätta att bidra till ett tillförlitligt och kostnadseffektivt elsystem under lång tid framöver. Det menar Per Klevnäs på Copenhagen Economics, i sin nya rapport Market design for a reliable Swedish electricity system.

I din rapport menar du att utmaningarna för dagens elsystem är överkapaciteten av elproduktion, de ökade kraven på kärnkraften, utbyggnaden av vindkraften och inte minst den politiska osäkerheten vad gäller framtidens energipolitik. Skulle du vilja utveckla det?

Rapporten skrevs i våras. Då var många oroliga över en situation där 40 procent av svensk elproduktion samtidigt skulle kunna stänga. Det var mot den bakgrunden som kärnkraften blev en stor fråga i rapporten, men en viktig slutsats är att det skarpa läget som rådde inte hade med marknadsdesign att göra, och därför också måste åtgärdas på annat sätt. I grunden handlade det om nya regleringskrav i kombination med begynnande regional överkapacitet och dåligt investeringsläge.

Det är en spännande tid med mycket som händer på europeisk nivå. Många länder måste helt bygga om sitt elsystem på bara ett par decennier. I Sverige har vi dock redan ett koldioxidfritt elsystem och därför lyxen att under en längre period överväga vilken marknadsdesign vi behöver på sikt.

Trots dagens utmaningar kommer du fram till att det finns stort utrymme att stärka energy-only-marknaden och att den kan fortsätta att säkerställa ett tillförlitligt och kostnadseffektivt elsystem. Du pratar rent av om att det kan behövas mer marknad?

Stora förändringar sker i elsystemet, från ökad mängd variabel kraft till ny teknik och en ändrad ägarbild. Vi tror att dagens marknadsdesign i grunden är väl ägnad att möta nya utmaningar. Vi kan dock inte bara luta oss tillbaka, utan bör ta aktiva steg mot att stärka marknaden på längre sikt: till exempel, se över balansmarknaden, lägga grunden för knapphetsprissättning, se till att effektreserven inte stör marknadsdrivna investeringar, koordinera med grannländer, och stimulera efterfrågeflexibilitet.

Trots fördelarna med energy-only ifrågasätter flera aktörer dagens marknadsdesign runt om i Europa. Vilka aktörer är det som vill se en annan slags marknadsdesign här i Sverige och varför vill de ha den?

Det är viktig att skilja på utmaningarna andra länder står inför och situationen i Sverige. Jag hör faktiskt allt färre röster som vill införa en kapacitetsmekanism här. I rapporten kommer vi dessutom fram till att det inte är så enkelt att införa en sådan mekanism. En av orsakerna till avregleringen är att när man centralt bestämde vad som skulle göras på elmarknaden – ja, då blev det väldigt dyrt. Erfarenheten pekar alltså på att en perfekt reglering inte går att få till.

Generellt klagar de svenska kunderna på marknadsdesignen när elpriserna är höga, medan de som producerar kraft klagar på marknadsdesignen så fort elpriserna är låga. Det innebär dock inte att det är fel på marknadsdesignen. Det finns inget skäl att tro att vi uppnår våra mål om ett tillförlitligt, kostnadseffektivt och klimatvänligt elsystem genom att byta design.

Finns det några fördelar med en annan marknadsdesign än den vi har i dag? Du pratar t.ex. om att en situation där produktionskapaciteten ökar till följd av subventioner kan kräva något slags kapacitetsmekanism?

En kapacitetsmekanism kan alltid ge mer säkerhet, men det är viktigt att också väga nackdelarna. Kapacitetsmekanismens syfte är att bygga ut mer kapacitet än vad som skulle byggas utan den, och det kostar. Den internationella erfarenheten visar att det tar tid att införa en kapacitetsmarknad och det blir lätt den som styr elsystemet – det är svårt att avskaffa en kapacitetsmekanism när den väl är införd. Det är också stor risk att för mycket kapacitet byggs, till hög kostnad. Den stora fördelen med en sådan mekanism är förstås att man då har kontroll över kapaciteten i elsystemet, men jag ser inte det behovet i Sverige.

Om du ser på dagens politiska klimat: Vad du tror är det troligaste utfallet för svensk elmarknad på lång sikt? 

Jag skulle istället vilja beskriva vad det är som behöver ske fram till 2040. Det måste först och främst finnas ekonomiska incitament att ersätta de gamla kraftverken med nya, utan att det försämrar tillförlitligheten i elsystemet. Sedan kommer vi att ha en elmarknad som är mycket mer väderberoende, något som kräver större geografisk integration och flexibilitet.

Viktigt är även en bra prissättning eftersom det kan leda till många konkurrensutsatta lösningar som kan driva på innovation. En klar fördel med en friare marknad är att företag tävlar med varandra om vilka lösningar som är bäst.

Slutligen: Vilken marknadsdesign bedömer du är den mest önskvärda för svensk del?

Det finns sammanfattningsvis ingen anledning att ändra dagens energy-only-marknad. De problem som ledde till diskussionen bottnade inte i huvudsak i marknadsdesignen. Tillförlitligheten kommer till exempel inte att vara ett problem i närtid och därför behövs inga stora avsteg från dagens design. Det som däremot behövs på sikt, om vi ska nå målen om ett förnybart elsystem, är stor innovation som bäst främjas genom en fri marknad – det är också det mest kostnadseffektiva alternativet, avslutar Per Klevnäs.