Den 24 oktober 2017 presenterade Energimarknadsinspektionen (Ei) sitt förslag på nytt regelverk för elnätsbolagen inför perioden 2020–2023. Beskeden från energiminister Ibrahim Baylan (S) var tydliga: nuvarande reglering har inte fungerat. Därför ska regelverket förändras, så att det ger rimliga elnätsavgifter till kunderna på elmarknaden.

– Det är ett välkommet besked för alla nätkunder. De långdragna rättsprocesserna har skapat osäkerhet för både nätbolag och nätkunder. Det är tydligt att nuvarande regelverk inte förmår att skapa balans mellan nätmonopolet och kunderna, säger Mikael Möller, näringspolitisk chef på IKEM och talesperson i nätfrågor för SKGS.

Ei var vid presentationen av förslaget tydlig med att det inte är nätbolagens investeringar som har drivit upp kostnaderna. Trots en högre investeringsaktivitet hos nätbolagen under tillsynsperioden 2016–2019 konstaterar Ei att ett genomförande av planerna endast innebär en prisökning på en procent.

Enligt Ei kommer de nya reglerna att mer än halvera den avkastning som nätbolagen uppbär idag. Ei vill vidare tydliggöra hur en rimlig avkastning ska fastställas. Myndigheten vill också att avkastningen bättre speglar de aktuella förhållanden som råder på kapitalmarknaderna.

– Från ett kundperspektiv finns förståelse för att det kostar att driva ett elnät. Nödvändiga investeringar i elnäten måste ske för att en stabil elförsörjning ska kunna säkerställas. Det är dock oacceptabelt med ökade kostnader som inte bygger på genomförda investeringar, eller som är en följd av regelverk som godtar orimligt höga avkastningsnivåer. Nätverksamhet är en lågriskverksamhet till följd av det naturliga monopol som nätföretagen har – det är på tiden att det får genomslag i regleringen, konstaterar Mikael Möller.

För att bestämma avkastningen för nätbolagen föreslår Ei en detaljreglering av de olika parametrarna i den så kallade WACC-metoden. SKGS menar att det är bra att Ei tar tag i saken och tydligt reglerar vilka uppgifter som ska användas i modellen, eftersom det skapar förutsägbarhet för vad som gäller. Ei har funnit att prognoser av till exempel ränta, inflation och marknadsavkastning historiskt har lett till en överskattning av kalkylräntan, till nätföretagens förmån. Ei vill åtgärda detta genom att fastställa vissa centrala parametrar med en prognos som stäms av mot faktiska värden efter varje tillsynsperiod.

– Det är tydligt att prognoserna hittills lett till ett för kunderna mycket negativt resultat. Det står klart att ett alternativ till prognoser som överskattar kalkylräntan måste fram, säger Mikael Möller.

Ei föreslår mer differentierade avskrivningstider för elnätskomponenter i syfte att undvika omotiverade kostnader för kunderna. I ett samhällsekonomiskt perspektiv är det fel att byta ut fungerande utrustning i förtid, eftersom det driver upp kostnaderna för kunderna på elmarknaden. Samtidigt menar Mikael Möller att kundkollektivet inte är intresserat av att betala mer än en gång för de investeringar som nätbolagen gör i näten. Det återstår enligt Mikael Möller att se huruvida Ei:s föreslagna reglering kan hantera den här problematiken.

– Ei har funnit att det finns mer att göra för att förbättra nätregleringen för att undvika högre kostnader för kunderna än vad som är motiverat. Från vår sida är det självklart att arbetet med att förbättra regleringen ska fortsätta så länge det finns delar i den som leder till omotiverade ökade kostnader för nätkunderna. Det är därför bra att Ei så tydligt pekar på att jobbet inte är klart, avslutar Mikael Möller.

Ei:s förlag är nu ute på remiss. Remissvaren ska vara insända till miljö- och energidepartementet senast 10 januari 2018.

Mikael Möller IKEM

Mikael Möller, näringspolitisk chef på IKEM och talesperson i nätfrågor för SKGS