CM-HW01776-matton-kraftledning-omgjord

Om Energin

Sveriges energiförsörjning

Tack vare naturtillgångar och en utbyggnad av elproduktionen under 60- och 70-talet har vi i Sverige en betydande basindustri. Den svenska ekonomin bygger således i högre grad än de flesta andra länders ekonomier på förädling av råvaror i avancerade och energiintensiva processer.

Ofta är el på samma sätt som skogen eller malmen en råvara i processen. Lika lite som det går att byta ut järnmalm mot något annat går det att byta ut elen i dessa processer. Därför är det viktigt att elförsörjningen både är stabil och internationellt konkurrenskraftig. Utan dessa förutsättningar riskeras tusentals arbetstillfällen och stora exportinkomster för svensk del.

År 2013 producerades totalt 149 TWh el i Sverige

År 2013 hade Sverige en nettoelexport som uppgick till cirka 10 TWh. Vattenkraften nådde knappt 61 TWh i årsproduktion, jämfört med dryga 65 som är medelvärdet. Vindkraften slog sedvanligt produktionsrekord, knappa 10 TWh jämfört med 7 TWh förra året. Kärnkraften hade en ökning under år 2013 till nästan 64 TWh men dras fortfarande med en del inkörningsproblem vid de uppgraderade anläggningarna. Den övriga värmekraften minskade något till dryga 14 TWh. Den totala årsproduktionen i Sverige blev därmed 149 TWh.

Det svenska elåret

El behöver konsumeras i samma sekund som den produceras. Elproduktionen kan något förenklat delas in i bas- respektive reglerkraft. På senare år har även en kraftig utbyggnad av variabel och okontrollerbar vindkraft skett i Sverige. Baskraft producerar en mer eller mindre konstant mängd el, dygnet runt, året runt. När elbehovet är större än det som baskraften kan producera krävs reglerbar elproduktion som kan balansera konsumtion och produktion. Ett väl fungerande och stabilt elsystem förutsätter således att det finns såväl bas- som reglerkraft. En ökad andel okontrollerbar vindkraft ställer också större krav på reglerbar elproduktion. De stora vattenkraftverken i Sverige fungerar mycket bra som reglerkraft. Vatten kan lagras i magasin för att sedan användas för elproduktion när elbehovet  ökar.

I Sverige finns tio stycken kärnkraftsreaktorer med en sammanlagd effekt på 9 531 MW och producerar normalt sett mellan 65 – 70 TWh el vid ett normalår motsvarar detta ungefär 45 procent av den totala elproduktionen. Det finns tio reaktorer på tre platser i Sverige; Forsmark i Uppland, Oskarshamn i Småland och Ringhals i Halland. Kärnkraftverken producerar vid full effekt under större delen av året med undantag för produktionsuppehåll under sommaren för underhållsarbete och bränslebyte. Sveriges ca 2 000 vattenkraftverk är oftast små anläggningar, men tillsammans har de en effekt på 16 200 MW. Drygt 200 vattenkraftverk har en installerad effekt på mer än 10 MW, dessa står för 94 % av den totala vattenkraftsproduktionen. Flest vattenkraftverk finns i Dalarna, den största produktionen av vattenkraft sker dock i Norrbotten. Ett år med normal nederbörd produceras knappt 65 TWh el genom vattenkraft, ca 42 procent av totala elproduktionen.

Knappt tio procent av elproduktionen kommer från fossil- och biobränslebaserade kraftvärmeverk.

Vid 2012 års utgång fanns 2 403 vindkraftverk i Sverige med en sammanlagd effekt på 3 743 MW och en årsproduktion på 7,2 TWh, ca 5 procent av den totala elproduktionen. Utbyggnadstakten är snabb och under 2013 väntas ca 300 nya vindkraftverk tas i drift. Eftersom el endast produceras när det blåser mellan 5 och 15 m/s används vindkraften som toppkraft, dvs. som komplement till de mer stabila produktionsslagen.

Efter avregleringen av elmarknaden 1996 steg elpriserna. Fram till finanskrisen 2008 hade elpriset på sju år fördubblats. Priserna har sedan dess gått tillbaka, orsakerna till detta är flera. Elcertifikatsystemet subventionerar utbyggnad av förnybar elproduktion. Systemet har hittills resulterat i drygt 10 TWh ökad elproduktion i Sverige. Eftersom fossila bränslen oftast bestämmer marginalpriset på elbörsen Nordpool spot påverkas elpriserna även av priset på fossila bränslen. Priset på kol har sjunkit marknat de senaste åren, till följd av nya fyndigheter av sk skiffergas i USA. Att USA ersätter sin kolanvändning med skiffergas ger ett ökat kolutbud på den globala marknaden vilket resulterar i ett lägre kolpris i Europa. En stor del av elpriset består också av skatter och avgifter i olika led. För industrin är den största effekten indirekt genom att elproduktionen är belagd med skatter och avgifter. Andra faktorer som påverkar el priserna negativt är handeln med utsläppsrätter och bristande konkurrens på elmarknaden.