klimatvänlig-energi

Klimat

Energi och klimat

Elbehovet kommer att öka och världen måste hitta sätt att öka elproduktionen utan att detta ökar påfrestningarna på klimatet. Olika energislag påverkar miljön på olika sätt och det är viktigt att investera i den klimatvänliga elproduktionen i världen.

För vattenkraft och vindkraft är det främst byggandet av kraftverk som påverkar miljön. För kärnkraften är det istället framställandet av bränslet, medan det för bränsleeldade kraftverk som kolkraftverk är själva driften som har en miljöpåverkan.

En livscykelanalys tar hänsyn till hela kedjan från byggande till rivande av kraftverket, framtagande av bränsle samt själva driften. En sådan analys visar att kärnkraften släpper ut knappt 3 gram koldioxid per kWh, vattenkraften drygt 5 gram, vindkraften drygt 10 gram och ett biobränsleeldat kraftverk knappt 16 gram. I jämförelse släpper ett kolkraftverk över sin livscykel ut ungefär 700 gram koldioxid per kWh.

Cirka 50 procent av den svenska energianvändningen kommer från förnybara källor. Sett endast till elproduktionen är mer än 97 procent av energikällorna fria från koldioxidutsläpp. Det är siffror i absolut världsklass.

Inom industrisektorn har utsläppen ökat svagt, men detta under en period då produktionen samtidigt har ökat kraftigt. Varje producerad enhet ger med andra ord upphov till mindre utsläpp idag än för bara några år sedan. Bakom denna utveckling ligger stora forskningsinsatser, vid universitet och högskolor såväl som vid företagen själva. Det vi till vardags kallar miljöteknik handlar inte bara om företag som arbetar med sol- och vindkraft, och andra förnybara energislag, utan kanske framförallt om att industrin genom att hela tiden förbättra sina processer och trimma elanvändningen bidrar till den tekniska utvecklingen. Idag ligger svensk elintensiv industri i framkant vad gäller miljö- och klimatarbete.

Inom t.ex. den svenska gruvindustrin har teknikutveckling och betydande investeringar lett till att utsläppen till luft och vatten har minskats med mer än 90 procent under de senaste decennierna.

Kortsiktigt kommer Sverige de närmsta åren ha tillräckligt med el. Men i ett längre perspektiv kommer behovet av klimatvänlig el att öka kraftigt. Enligt beräkningar från bland andra Kungliga vetenskapsakademien kommer det i framtiden krävas mer klimatvänlig elproduktion om de uppsatta klimatmålen ska nås. T.ex. ska hela transportsektorn, enligt regeringens mål, vara fri från fossila bränslen år 2030 och till stor del ersättas av el.

Faktum är att kärnkraft och vattenkraft idag är de enda tillgängliga tekniker för att skapa el till rimliga priser, i stabila elsystem, utan att bidra till växthuseffekten. Vindkraft och bioenergi har potential och är viktiga komplement, men kommer inte att kunna täcka framtidens ökande elkonsumtion. På sikt kommer kanske andra energislag bli aktuella, men dessa tar tid att utveckla och det går inte att dröja med att planera för framtidens elbehov.

Om elpriserna på sikt ökar kraftigt är risken stor att Sverige utvecklas till en mer renodlad råvaruexportör istället för att använda landets rika naturresurser i högproduktiv industri som skapar välbetalda arbeten och välfärd.

Om produktion flyttas till andra länder på grund av att elpriset är för högt kommer dessutom de globala utsläppen att öka. Vare sig miljön eller välfärden tjänar på att svensk industri konkurreras ut och att Sverige istället blir en exportör av råvaror och energi.

Basindustrins syn på energifrågan är pragmatisk. För att kunna investera och säkra jobben behövs klimatvänlig el till konkurrenskraftiga priser. Priset på el är inte den enda faktor som påverkar vår konkurrenskraft, men i takt med att globaliseringen utjämnar utbildningsnivån och produktiviteten mellan länder har elkostnaden kommit att bli den viktigaste frågan för basindustrin.

I Sverige är över 90 procent av elproduktionen koldioxidfri eftersom vi till övervägande del producerar el med vattenkraft och kärnkraft. Detta innebär att svensktillverkade produkter påverkar utsläppen av växthusgaser i mindre utsträckning än produkter producerade i många av våra främsta konkurrentländer. På så sätt är det både ekonomiskt och miljömässigt rationellt att tillverka exempelvis papper och stål i Sverige.

Vårt land är sammanlänkat med omvärlden, om det så handlar om handel med varor och tjänster, eller om de kablar som knyter ihop vårt elnät med våra grannländers. Kortfattat får det vi gör på hemmaplan konsekvenser någon annanstans, och vice versa. Efterfrågan på världsmarknaden är växande och det finns goda förutsättningar för svenska företag att ta del av den, om industrin får rätt förutsättningar.

Klimatriktiga elpriser kan i praktiken bli en garant för en klimatvänlig industriproduktion.