19 februari, 2019

Nyheter

Regering och opposition ser effektutmaningen

Både energiminister Anders Ygeman (S) och näringsutskottets ordförande Lars Hjälmered (M) ser att det finns betydande utmaningar i fråga om effekt och kapacitet i elnäten. Under SKGS effektseminarium den 14 februari höll de varsitt kort anförande i vilka de gav sina perspektiv på effektutmaningen.

Anders Ygeman

– Industrin är ryggraden i svensk arbetsmarknad, motorn för innovation och framåtskridande, sa Sveriges nytillträdde energiminister Anders Ygeman (S) när han inledde sitt anförande under SKGS seminarium om effektbrist.

Samtidigt framhöll energiministern att omställningen till ett fossilfritt samhälle – med målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045 – kommer att innebära både utmaningar och möjligheter för industrin. Svensk basindustri som är en av världens mest effektiva har potentiellt mycket att vinna på omställningen, men vi måste undvika att energimarknaden blir en hämsko för näringslivet, underströk Anders Ygeman.

– Svenska kraftnäts prognoser visar att vi kommer att vara beroende av import under topplasttimmarna. Vi kommer att behöva titta på hjälp från grannländer och överföring. Förbrukningen i Sverige är relativt oflexibel, där finns stor potential. Elnäten kommer att behöva byggas ut, det kommer en utredning om enklare regelverk för infrastruktur i sommar.

Behöver Energiöverenskommelsen uppdateras?

På moderatorn Anna Holmbergs, SKGS, fråga om det behövs en uppdatering av Energiöverenskommelsen från år 2016 för att bättre ta hänsyn till effektutmaningarna svarade Anders Ygeman:

– Vi har en långsiktig överenskommelse som 70 procent av riksdagen står bakom. Jag har inte träffat de andra partierna i fempartigruppen ännu, så det är för tidigt att säga, men alla förslag är på bordet.

Framtidens elpris?

På frågan om hur Anders Ygeman tror att elpriset kommer att utveckla sig i framtiden är energiministerns bedömning att priserna inte kommer att sjunka, i alla fall inte mot konsument. Bland annat beroende på den gröna skatteväxling som regeringen planerar att genomföra och det stora behovet av investeringar i elnätet de närmsta åren.

När förenklas tillståndsprocesserna?

De långa ledtiderna för att bygga de nödvändiga kraftledningarna bromsar utbyggnadstakten konstaterade Anna Holmberg och undrade när det ska bli verkstad av de förkortade tillståndsprocesserna?

– Det beror på hur bra utredningen är och hur väl den tas emot, svarade Anders Ygeman och tillade: Om Sverige ska vara en framgångsrik industrination, då måste det gå rimligt snabbt att göra de investeringar man behöver. Det handlar om konkurrenskraft och är en viktig del av näringspolitiken.

Fossilfrihetsmål i Energiöverenskommelsen?

Energiministern fick en kort avslutande fråga av Anna Holmberg, om det är dags att ändra Energiöverenskommelsens mål om 100 procent förnybar el till år 2040 till 100 procent fossilfri el. På detta svarade Anders Ygeman helt kort att det inte är aktuellt.

Lars Hjälmered

Näringsutskottets ordförande, tillika Moderaternas näringspolitiske talesperson, Lars Hjälmered (M), ser också att det finns en utmaning med kapacitetsbrist och exemplifierar med att industrier inte kan etablera sig på vissa orter och tunnelbaneutbyggnad som hindras på grund av att elnätet inte räcker till.

– Kapacitetsbrist kan snabbt bli ett politiskt problem att ta i. Hushållens och industrins utgångspunkt är att det finns en säker tillgång på effekt.

I sitt anförande lyfte Lars Hjälmered fram tre områden för reformer: kraftvärmen, elnäten och vattenkraften.

– Kraftvärmen är viktig och vi behöver ett kraftvärmepaket. Den utmanas nu av NOx-skatt, EU:s skogspolitik, avfallsförbränningsskatt. Det behövs ett samlat grepp. Avfallsförbränningsskatten riskerar att inte ha någon miljöstyrande verkan.
När det gäller de långa ledtiderna och krångliga miljöprövningar för kraftledningsbyggen avvaktar Lars Hjälmered och Moderaterna den pågående utredningens kommande betänkande.

I fråga om vattenkraften uttryckte Lars Hjälmered att andemeningen i den nya lagstiftningen för vattenkraften ska genomsyra myndigheternas tillämpning av lagen. Han underströk regeringens ansvar för att ge myndigheter som Hav- och vattenmyndigheten och länsstyrelser i uppdrag att värna den politiska inriktning som ligget till grund för lagstiftningen.

– Det finns vattenmyndigheter som jobbat med den gamla lagstiftningen [istället föra att invänta den nya] och då finns det risk att vi slumpar bort vattenkraft.

Moratorium för vattenkraften?

På Anna Holmbergs fråga om ett moratorium för prövning av vattenkraft åtminstone tills oktober, då den nationella planen för vattenkraften senast ska vara på plats, svarade Lars Hjälmered:

– Det går inte att styra på det sättet. I Västra Götaland exempelvis gjorde man ingen tillsyn i väntan på den nya lagen. Det är regeringens ansvar att se till att den politiska andemeningen får genomslag hos myndigheterna.

Kraftvärmens villkor

När det gäller kraftvärmens villkor är Lars Hjälmered inte emot en grön skatteväxling som regeringen föreslår. Men skattehöjningarna måste ge rätt effekt, exempelvis skulle de skattehöjningar som regeringen tittat på troligen innebära tiotals om inte över 100 miljoner kronor i ökade kostnader för Göteborgs Energi.

Effektfrågan i Energiöverenskommelsen?

Avslutningsvis framhöll Lars Hjälmered att det finns ett bra samarbete i arbetsgruppen och att ambitionen är att hedra Energiöverenskommelsen.

– Energiöverenskommelsen slöts år 2016 och då var inte effekt den stora samhällsfrågan, så överenskommelsen tar ganska liten hänsyn till effekt. Jag ser framför mig att energiministern kommer att kalla oss till sig oss fempartigruppen så att vi får diskutera effektfrågan.