16 december, 2016

Remissyttranden

Remissyttrande från SKGS om Regeringskansliets promemoria Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen

SKGS ser det som positivt att energiöverenskommelsen nu börjar omsättas i reell politik och tackar för möjligheten att lämna synpunkter på Finansdepartementets promemoria.

1. Produktionsskatter på vatten- och kärnkraft

SKGS tillstyrker promemorians förslag hur nedtrappning respektive borttagande av produktionsskatterna på vattenkraft och kärnkraft ska göras.

2. Normalskattenivån för energiskatten

Vid en första genomläsning av promemorian tolkar SKGS att regeringen förslår en höjning av energiskatten på el med totalt 4,2 öre/kilowattimme (kWh) med tillhörande indexuppräkning, eftersom detta anges i sammanfattningen och i kapitel 5 och 6.

Efter närmare studier av den föreslagna lagtexten inser dock SKGS att regeringen föreslår en högre total höjning, nämligen 5,4 öre/kWh. Denna slutsats baseras på följande:

skgs-remissvartabell

SKGS tolkar att regeringen kommit fram till skattesatsen för 2019 på 34,9 öre/kWh genom att redan nu göra ett antagande om hur konsumentprisindex kommer att utvecklas och sedan addera 1,2 öre/kWh.

SKGS motsätter sig regeringens förslag om att i lagtexten i förväg prognostisera vad skattesatsen från och med den 1 januari 2019 ska vara. Genom att bygga skattenivån på ett antagande om konsumentprisindexets utveckling fram t.o.m. juni 2018 bygger regeringen in ett spekulativt element. Förfarandet försvårar också för korrigeringar om regeringens antagande om indexets utveckling visar sig vara felaktigt.

SKGS förordar att principen för att definiera skattesatsen för 2019 är densamma som för övriga år, d.v.s. föregående års skattenivå plus korrigering för konsumentprisindexets utveckling.

3. Konsekvenser för basindustrin

I kapitel 6 Konsekvensanalys anges på sidan 31 att påverkan av promemorians förslag på industriföretag bedöms vara marginell. Detta antagande bygger på det faktum att ingen förändring görs av den lägre skattenivån som bl.a. gäller för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet.

Industrierna inom SKGS betalar den högre skattenivån för den el, som används utanför tillverkningsprocessen och kommer därför också att drabbas av konsekvenser. Vid en förväntad årlig total elanvändning på cirka 40 terawattimmar och ett antagande om att 2 procent av elen används utanför tillverkningsprocessen kommer den högre skattenivån om +5,4 öre/kWh – när den är fullt ut implementerad – att öka kostnaderna för svensk basindustri med cirka 43 miljoner kronor per år. Av dessa miljoner kan cirka tio direkt härledas till regeringens förslag om att i realiteten öka skatteuttaget från 4,2 till 5,4 öre/kWh.

Med andra ord, regeringens antagande om att förslagets påverkan på basindustrin är marginell stämmer inte. Eftersom basindustrin verkar på globala och konkurrensutsatta marknader, kan en ökad kostnad på 43 miljoner kronor/år inte kompenseras genom att ta ut högre pris på produkterna. Istället tvingas basindustrin absorbera kostnaden, med försämrad internationell konkurrenskraft som resultat.

Ladda ned remissyttrandet (pdf)

 

Stockholm 16 december 2016

Anna Holmberg

Energidirektör SKGS