27 juni, 2017

Nyheter

Skärpt elnätsreglering välkomnas av basindustrin

Under ett seminarium den 8 juni presenterade Energimarknadsinspektionen (Ei) sitt preliminära förslag på en skärpt elnätsreglering för perioden 2020-2023 med syfte att säkerställa rimliga avgifter för elnätskunderna. SKGS välkomnar att Ei fått regeringsuppdraget och den översyn av reglerna som nu genomförs.

Regeringen kräver skärpt elnätsreglering

På uppdrag av regeringen har Ei presenterat ett preliminärt förslag på nya och ändrade regler för elnätsföretagens intäktsramar inför perioden 2020–2023. Bakgrunden är en rad rättsliga avgöranden som visar att den nuvarande nätregleringen gör det möjligt för de svenska elnätföretagen att ta ut orimligt höga nätavgifter av elkunderna. Mot denna bakgrund konstaterade energiminister Ibrahim Baylan (S) under slutet av 2016 att en skärpning av dagens elnätsreglering måste komma till stånd.

Uppdraget går ut på att föreslå regelförändringar som säkerställer att nätföretagens avkastning från sin verksamhet begränsas till vad som är rimligt. Ei ska också se över vilka bestämmelser i ellagen i stort som också behöver förändras samt utreda drivkraften bakom nätföretagens gjorda och planerade nätinvesteringar.

– Elnäten är en del av den grundläggande infrastrukturen i samhället och fyller en viktig funktion för både elanvändare och -producenter. Vi uppfattar en tydlig politisk vilja att att göra ett omtag för att se till att regleringen faktiskt begränsar nätavgifterna till vad som är rimligt, säger Mikael Möller, näringspolitisk chef på IKEM och den som leder SKGS arbete med elnätsfrågor.

Kundperspektivet behöver stärkas

Tanken bakom dagens nätreglering är att staten vill kunna garantera kunderna en stabil överföring av el till så låga kostnader som möjligt samt att regleringen ska fungera som en garanti mot att nätbolagen tar ut övervinster.

– Den tanken är bärande för att regleringen ska leda rätt. Därför anser SKGS att det är nödvändigt att skriva in i ellagen att regleringens främsta uppgift är att beakta nätkundernas intresse av en stabil och säker överföring av el till en så låg kostnad som möjligt, säger Mikael Möller.

Monopolställningen måste begränsa nätföretagens vinster 

En viktig utgångspunkt är att nätverksamhet bedrivs med stöd av ett naturligt och juridiskt monopol. Nätkunder som är missnöjda med de tjänster eller avgifter som ett nätbolag erbjuder kan inte vända sig till ett annat nätföretag. Eftersom det inte finns någon konkurrens på nätmarknaden och risken för monopolprissättning är tydlig måste regleringen ha förmåga att skydda kunderna.

Från ett kundperspektiv är det naturligt med en incitamentsreglering, som driver nätföretagen att prestera upp till den nivå som krävs av dem. Ett nätföretag som inte når upp till de krav som ställs bör i konsekvens med detta fråntas rätten till full kostnadstäckning.

Om ett nätföretag genomför investeringar i elnätet som går utöver de krav som ställs är det enligt Mikael Möller inte heller självklart att kunderna ska betala mer.  Investeringar som sker i ett monopol sker till mycket låg risk och garanterar nätföretaget en avkastning. Därför är den naturliga utgångspunkten att nätmonopolet ska leverera mot de krav som samhället ställer, varken mer eller mindre.

– Vi tycker att Ei:s aviserade föreskriftsarbete inom området täcker en rad intressanta områden. Såväl tekniska krav som administrativ effektivitet, samt kombinationer av dessa två, bör studeras. Återigen är det viktigt att vi i sammanhanget tar hänsyn till nätföretagens monopolsituation, säger Mikael Möller. 

Ei behöver rätt verktyg för att säkra låga kostnader

SKGS anser det principiellt riktigt att Ei gör en bedömning och fastställer intäktsramen för nätföretagen utifrån uppgifterna som de lämnar till myndigheten, snarare än att nätföretagen ansöker om godkännande för en av dem uträknad intäktsram.

– Rent principiellt anser vi att det här förslaget är rätt. Det centrala i ett kundperspektiv är dock Ei:s möjligheter att bedöma om nätföretagens uppgifter ligger i linje med en stabil och säker överföring av el till lägsta kostnad för kund. Därför anser SKGS att Ei måste få de resurser och objektiva måttstockar som behövs för att göra denna bedömning, säger Mikael Möller.

Förhandsregleringens uppbyggnad innebär att avstämning ska ske mellan tillsynsperioderna och att avvikelser från fastställd intäktsram och faktiskt uttagna avgifter regleras i den följande tillsynsperioden. SKGS anser att en grundläggande förutsättning för att den ordningen ska vara acceptabel i ett kundperspektiv är att det endast kan avse faktiskt genomförda investeringar i elnätet. SKGS anser vidare att det i ett kundperspektiv är rätt att begränsa nätföretagens möjligheter att föra vidare underskott i verksamheten och stödjer också Ei:s förslag om att ett överuttag inte ska förfalla efter en tillsynsperiod.

– Det är rätt att överuttag av kunderna inte ska förfalla efter en tillsynsperiod. Samtidigt är det inte acceptabelt att ett nätföretag regelmässigt överdebiterar sina kunder. Vid en sådan situation kan inte en sanktionsavgift som tillfaller staten gottgöra de överdebiterade kunderna. SKGS anser att det enda rimliga i sådan situation är att kunderna får rätt till direkt återbetalning av överdebiterat belopp, säger Mikael Möller.

Inte samhällets intresse att kunderna bär nätföretagens risker

SKGS delar också Ei:s bedömning att förutsättningen för en fungerande reglering är att nätföretagen har koll på sina anläggningar och rapporterar in korrekta uppgifter. Mikael Möller menar att det knappast ligger i samhällets intresse att ta risken för nätbolagens bristande kunskaper om den egna verksamheten.

– Det är självklart att felaktiga uppgifter från nätföretagen som leder till en för hög intäktsram ska kunna ändras i sänkande riktning, precis som Ei föreslår, säger Mikael Möller. 

Avslutningsvis anser SKGS att en analys av konsekvenserna för kunderna är viktig för att kunna bedöma Ei:s förslag ur ett kundperspektiv. Ett led i en sådan analys är enligt SKGS att utreda vad intäktsramarna skulle ha blivit för 2016–2019, om Ei:s nya förslag hade tillämpats redan då.

Ei ska lämna sitt slutgiltiga förslag på en ändrad nätreglering till regeringen senast 23 oktober 2017.

Ta del av hela SKGS inspel till Ei här (pdf)