Under januari till augusti i år har Svenska kraftnät bokfört drygt sex miljarder kronor i kapacitetsavgifter. Utfallet framåt styrs av tillgång på vattenkraft och vindkraft samt kontinentens elpriser, där en bättre tillgång i norr kommer att bidra till elprisskillnader när kontinentens priser är höga. Det är inte otroligt att 2020 års rekordstora flaskhalsintäkter på strax över åtta miljarder kronor kan komma att överträffas. Vilket ska jämföras med 2,2 miljarder kronor år 2019 och 1,6 år 2018.
– Kapacitetsavgifterna är en reflektion av hur elmarknaden ser ut – var efterfrågan och utbud finns. Flaskhalsintäkterna förvaltas som en skuld till kunderna, en förutbetald intäkt, i Svenska kraftnäts balansräkning. Avgifterna kommer sedan kunderna till del genom att de täcker kostnader som annars skulle betalas med nätavgiften, säger Peter Wigert.
EU-regler styr hur pengarna får användas. I ett första steg används avgifterna för att finansiera så kallad mothandel, det vill säga Svenska kraftnäts kostnader för att beordra ökad produktion eller minskad förbrukning för att undvika att snitt mellan elområden överbelastas.
I ett andra steg används de för att finansiera kostnader för underhåll och tillhörande förluster på förbindelser som är kapacitetsbegränsande. I ett tredje steg används kapacitetsavgifterna för att bekosta investeringar och tillhörande avskrivningar som höjer eller vidmakthåller kapaciteten i transmissionsnätets flaskhalsar. SydVästlänken är till exempel finansierad 50/50 med kapacitetsavgifter från utlandsförbindelser och inom Sverige.
Efter samråd med Energimarknadsinspektionen kan kapacitetsavgifterna, i ett fjärde steg, användas för att sänka nättariffen. Så skedde år 2008 då Svk under en period inte tog ut någon tariff efter att ett kabelbrott i Oslofjorden lett till osedvanligt höga kapacitetsavgifter i det så kallade Hasle-snittet mellan SE 3 och NO1.
– De ökande kapacitetsavgifterna är ett tydligt tecken på att det råder obalans i elproduktion och elanvändning mellan elområdena. De ger en signal till Svenska kraftnät om var kapacitetshöjande investeringar i transmissionsnätet ska prioriteras. Samtidigt är de en signal till marknaden om var i landet ny elproduktion och elanvändning bör lokaliseras, säger Erik Ek.
Svenska kraftnät understryker att prisskillnaderna består av flera samverkande faktorer, varav kapacitetsbegränsningar i elnäten är en. Kapacitetsbristen över Snitt 2 mellan SE2 i norra Sverige och SE3 i Mellansverige accentueras av att det på kort tid tillkommit över 3500 MW vindkraft i norr, samtidigt som 3000 MW planerbar kraft sedan år 2015 försvunnit inom SE3, bland annat när Ringhals 1 och 2 togs ur drift 2020 respektive 2019.
I tid sammanfaller den kraftiga ökningen av flaskhalsintäkterna med att Ringhals 1 och 2 togs ur drift. Men vädret spelar också en allt viktigare roll. I takt med att vindkraften byggs ut norr om Snitt 2 kan den periodvis komma att ge ett överskott i produktionen som bidrar till prisskillnaderna.
– Inför den kommande vintern har det inte tillkommit något som ändrar bedömningen av överföringskapaciteten mellan elområdena som gjordes i årets kraftbalansrapport. Under kommande tio år ska Svenska kraftnät investera 90 miljarder kronor. Varav en övervägande del är transmissionsnätsinvesteringar för att bygga bort flaskhalsarna och öka kapaciteten i elnätet. På kort sikt ser vi dock att prisskillnader kommer uppstå oftare, säger Peter Wigert.
Under sommaren och hösten har elpriset varit högt för årstiden, särskilt i SE3 och SE4. Elpriserna har varit så höga att det oljeeldade Karlshamnsverket startat på affärsmässiga grunder – inte för att det behövts extra effekt för att behålla balansen i det svenska elsystemet.
– Höga elpriser beror inte bara på kapacitetsbrist i elnätet. Det beror också på vilken produktion som är i drift. Förseningar vid revisioner av kärnkraften har stor betydelse. Att elpriserna är så höga i SE4 beror till stor del på att utsläppsrätter, gas och kol är så dyrt på kontinenten, vilket genom elhandeln leder till att vi importerar ett högre elpris, säger Erik Ek.
