Det är inte bara genom skatter som staten skaffar sig intäkter från elanvändarna. Sverige ökar nu industrins elskatt med hela 20 procent (från 0,5 till 0,6 öre/kWh), och till skillnad från i europeiska konkurrentländer görs detta utan att kompensera industrin för indirekta kostnader, så som Tyskland gör. Även utdelningen från affärsverket Svenska kraftnät är en inkomstkälla för ägaren, då staten får 65 procent av Svenska kraftnäts vinst i årlig utdelning.
SKGS lämnar synpunkter på Miljö- och energidepartementets utkast till förordning och promemoria innehållande konsekvensanalys.
SKGS anser:
• Att det i nuvarande energipolitiska läge är positivt att effektreserven förlängs
• Att storleken redan 2017 snarare bör ökas än minskas
• Att förordningen inte ska begränsa effektreservens storlek så som föreslås, utan att den ska kunna uppgå till det som lagen tillåter
• Att en regelbunden översyn behöver göras av effektreservens omfattning och storlek
• Att den andel av effektreserven, som skapas genom avtal om minskad elförbrukning, omgående ska ökas till att vara minst 40 procent
• Att Svenska Kraftnät (SvK) vid upphandling av minskad elförbrukning bör förenkla förfarandet och högre värdera förbrukningsreduktionens korta verkställandetid
• Att det är rätt prioritering att SvK när de ingår avtal med elproducenter i första hand tar hänsyn till tillgänglighet och uthållighet
• Att det är tveksamt om kostnaden för en miljöanpassning av effektreserven motsvarar den miljönytta som uppnås
• Att om regeringen väljer att driva en miljöanpassning, så bör en finansiering tas fram, som inte belastar den elintensiva industrin
SKGS har lämnat följande synpunkter på Miljö- och energidepartementets promemoria Effektfrågan.
Läs senaste nyhetsbrevet från SKGS.