I den lagstiftning som ska börja att tillämpas för perioden 2020-2023 kan icke utnyttjad intäktsram endast föras vidare en period. Därmed uppfattade Energimarknadsinspektionen att så också skulle gälla för intäktsperioden 2012-2015 men Kammarrätten har nu slagit fast att så inte var fallet.
För elnätsbolagen är detta såklart en stor framgång. De får nu ta ut avgifter från nätkunderna som till och med överstiger vad de själva begärde 2012-2015 och som med 35 miljarder kronor översteg vad Energimarknadsinspektionen bedömt som rimligt. Just detta fick tidigare energiminister Ibrahim Baylan (S) att konstatera att regleringen inte hade fungerat som det var tänkt och att rimliga nätavgifter skulle säkerställas genom en skärpning av regleringen.
– Som elnätskunder hade vi en förväntan på att vi skulle lämna en tid av orimliga nätavgifter. Den skärpta elnätsregleringen skulle väsentligt minska nätavgifterna 2020-2023, men av allt att döma måste nu elnätskunderna vänta till 2024-2027 för att se detta hända, säger Mikael Möller på IKEM och talesperson för SKGS i elnätsfrågor.
Energimarknadsinspektionens analyser visar att nätbolagen inte ökat sin investeringsnivå under perioden 2006-2016 och att elnäten inte föryngrats. Det står också klart att kapaciteten i elnäten brister redan i dagsläget.
– Från en elnätskunds perspektiv får nätbolagen nu ta betalt för investeringar de inte gjort, vilket inte kan vara annat än orimligt, säger Mikael Möller.
– Vi anser att mer behöver göras för att stärka elnätskundernas ställning i elnätsregleringen. Energi-marknadsinspektionen bör få ett regeringsuppdrag för att vidareutveckla elnätsregleringen i detta syfte. Bl.a. bör den förmögenhetsbaserade principen som alternativ till den kapacitetsbevarande principen vid värdering av kapital analyseras, avslutar Mikael Möller.
