SKGS har tidigare låtit Sweco undersöka svensk basindustris elkostnad jämfört med annan elintensiv industri i viktiga konkurrentländer som Finland, Frankrike och Tyskland. Sweco har nu uppdaterarat undersökningen med data för år 2021. Faktum kvarstår – elkostnaden ger ingen större konkurrensfördel åt svensk industri.
Prisskillnaderna mellan elområdena består och kraftbalansen försvagas ytterligare. Det är den korta sammanfattningen av Svenska kraftnäts kortsiktiga marknadsanalys för 2022-2026. För elanvändarnas del innebär det fortsatt höga kapacitetsavgifter och elpriser, särskilt i södra Sverige.
Av alla de scenarier Energimyndigheten analyserat är endast elektrifieringsscenariot relevant för basindustrin, enligt SKGS bedömning. Klimatomställning och välfärd hänger ihop med ökad elanvändning. Därför är det konstigt att Sveriges mål om klimatneutralitet till år 2045 i stort sett förbigås i rapporten Scenarier över Sveriges energisystem 2020 (ER 2021:6).
Förra vecka släppte Energimyndigheten sin senaste långtidsprognos där de presenterar ett antal scenarier. Elanvändningen uppskattas till mellan 170-178 TWh år 2050 i samtliga scenarier utom det man kallar för elektrifiering som resulterar i en elanvändning på 234 TWh år 2050. I de scenarier med en lägre elanvändning förutsätts industrin att fortsätta att använda fossila bränslen i sina processer.
SKGS har låtit Sweco analysera vad som hände i det svenska kraftsystemet sommaren och hösten 2020. Sommarens elkris visar hur beroende det svenska elsystemet är av att det finns planerbar produktion även i södra Sverige.
Ta del av SKGS nya broschyr ”Basindustrins förhoppningar på Energikommissionen”.
Läs SKGS rapport om brittisk energipolitik och vad Sverige kan lära av den.
SKGS lanserar en ny rapport om lärdomar från Tysklands energipolitik.
En rapport om huvudalternativen för ny produktionskapacitet av baskraft i det svenska elsystemet
Ta del av SKGS ranking av riksdagspartiernas energipolitik: Vilket är bäst och vilket är sämst när det gäller tydlighet, kostnad, försörjningstrygghet, långsiktighet och klimatutsläpp?