05 juli, 2013

Aktiviteter

100 procent hållbar energi – bra för både miljö och konkurrenskraft?

På tisdagsmorgonen arrangerade SKGS tillsammans med Svensk Energi och Svenskt Näringsliv ett seminarium där temat var hur ett energisystem för både miljö och konkurrenskraft bör se ut.

Arrangör: SKGS, Svensk Energi och Svenskt Näringsliv

Medverkande: Erik Brandsma, gd, Energimyndigheten Marcus Hansson, energi- och miljöexpert, USA:s ambassad Karin Jarl Månsson, vd EON försäljning, EON Magnus Breidne, projektchef, IVA Mats Odell, riksdagsledamot, Kristdemokraterna Per Bolund, riksdagsledamot, Miljöpartiet

Jan Johansson, koncernchef SCA och ordförande i SKGS

Kjell Jansson, vd, Svensk Energi

Maria Sunér Fleming, ansvarig energi och klimat, Svenskt Näringsliv

Lina Palm, energidirektör, SKGS

Willy Silberstein, moderator

Sammanfattning:

På tisdagsmorgonen arrangerade SKGS tillsammans med Svensk Energi och Svenskt Näringsliv ett seminarium där temat var hur ett energisystem för både miljö och konkurrenskraft bör se ut.

Seminariet inleddes av Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor på Svenskt Näringsliv och Lina Palm, energidirektör på SKGS. Deras gemensamma budskap var att energipolitiken och debatten i högre utsträckning behöver diskutera hur miljö- och konkurrenskraft kan förenas. Lina Palm fyllde dessutom i att analysen inte heller bör begränsas till Sverige, utan också vilken global klimatnytta svensk energipolitik kan göra.

Generaldirektören på Energimyndigheten Erik Brandsma ägnade sitt anförande åt att bl.a. säga att Sverige har ett utgångsläge som är bättre än många andra länder när det gäller att förena miljö och konkurrenskraft. Vi har en bra elproduktion med låga utsläpp och hög leveranssäkerhet, det finns styrmedel för förnybart, samtidigt som det är möjligt att bygga ny kärnkraft för att ersätta gammal. Brandsma menade att ett mål om 100 procent förnybar energi är svårt att vara emot, och jämförde målet med ”äppelkaka eller fred på jorden” – ingen är emot det. Det som måste diskuteras mer är tidshorisonten och  om hur vägen dit ser ut. Enligt Brandsma väntar inga dramatiska förändringar fram till 2020, men efter 2025 börjar det bli ”intressant”, menade Brandsma, som efterlyste en pragmatisk diskussion om hur vägen bortom 2025 bör se ut.

Marcus Hansson, energi- och miljöexpert på USAs ambassad, berättade om Obamaadministrationens ambitioner på energiområdet och om utvecklingen de senaste åren i USA. Utsläppen har de senaste fem åren minskat med 8 procent, den förnybara energin har fördubblats, oljekonsumtionen har minskat, liksom importen, skiffergasutvinning tränger ut kolanvändningen och energieffektiviseringar i bostäder har gett ett snitthushåll ca 400 dollar per år i lägre energikostnad. Obamaadministrationens strategi för framtiden handlar enligt Hansson om en ”all the above approach”, dvs. inget energislag är uteslutet. Förnybart, kärnkraft, naturgas och energieffektivisering ingår alla i den amerikanska energipolitiken.

Karin Jarl Månsson, VD för EON försäljning konstaterade att den tyska energiomställningen egentligen startade redan år 2000 av den dåvarande förbundskanslern Gerhard Schröder och hans socialdemokrater i samarbete med dåvarande koalitionspartnern De gröna. Månsson berättade också att det finns två sidor av den tyska omställningen. Den ena är en fantastisk utveckling av förnybar produktion, t.ex. 30 000 megawatt installerad effekt i solceller. Den andra är skyhöga priser, procent per år sedan år 2000 har gett en sexdubbling av elpriset, samtidigt som det finns prognoser som tyder på att det 2016-17 kan komma att uppstå effektbrist i det tyska elsystemet. En stor debatt rasar nu i Tyskland om att införa någon slags ”elprisbroms” som gör att höjningarna inte slår igenom lika hårt i privatekonomin. Månsson konstaterade också att kolkraftsanvändningen gått upp och att 2012 var ett rekordår i fråga om koldioxidutsläpp från elproduktionen i Tyskland.

Magnus Breidne, fd tekn attaché i Kina, berättade om utvecklingen på energiområdet i Kina. Landet är mycket kolberoende. Två tredjedelar av energianvändningen utgörs av kol, och även om stora investeringar i förnybara energikällor kommer att ske så kommer kolanvändningen ändå att stiga kraftigt som ett resultat av landets snabba ekonomiska utveckling och ökade energibehov. Redan idag står Kina för ca 40 procent av världens totala kolanvändning. Ändå finns en insikt i de ledande skikten om nödvändigheten av en omställning, bort från kolet. Beräkningar visar att de områden som kommer drabbas hårdast av klimatförändringarna i Kina, är knappt 20 procent av ytan, men där 40 procent av befolkningen bor, och där nära tre fjärdedelar av landets BNP skapas.

I den följande paneldiskussionen framhöll Per Bolund från miljöpartiet den snabba utvecklingen internationellt, där han menade att många länder gör stora satsningar på att ställa om sina energisystem från fossil energi och kärnkraft, och där Sverige borde hänga med. Tyskland och Danmark är enligt Bolund föredömen som Sverige bör ta efter.

SKGS ordförande Jan Johansson menade att Danmark och Tyskland inte alls var några föredömen eftersom deras elsystem helt bygger på import av elenergi, från inte minst Sverige. Johansson menade också att det är ett minimikrav på landets politiker att de hittar en lösning på den låsning som nu råder i energifrågan. Om inte kommer vi att se hur fler investeringar hamnar i andra länder istället för i Sverige. Redan idag är det ett tufft läge för Sverige, där t.ex. USA:s elpris är ca en tredjedel av elpriset i Sverige.

Mats Odell (KD), ordförande i riksdagens näringsutskott gick ännu längre än Jan Johansson och menade att Tyskland inte alls är något föredöme utan ett skrämmande exempel på hur fel det kan bli. I Tyskland ökar kolkraften och utsläppen, samtidigt som priserna rakar i höjden, enligt Odell.