22 april, 2021

Nyheter

30 nygamla miljarder till nätägarna

Det är nu klart i riksdagen att elnätsföretagen får rätt att ta ut innestående nätavgifter från tillsynsperioden 2012-2015. Klartecken har getts för en förmögenhetsöverföring från elnätskunderna till elnätsmonopolet på hela 30 miljarder kronor, fram till 2031. SKGS är mycket kritiska till den så kallade överrullningen, som helt saknar kundperspektiv och tillräckliga garantier för att de överrullade intäkterna verkligen går till investeringar i elnätet.

Bild: Mikael Möller, Näringspolitisk chef på IKEM och talesperson i elnätsfrågor för SKGS.

Det är nu klart i riksdagen att elnätsföretagen får rätt att ta ut innestående nätavgifter från tillsynsperioden 2012-2015. Klartecken har getts för en förmögenhetsöverföring från elnätskunderna till elnätsmonopolet på hela 30 miljarder kronor, fram till 2031. SKGS är mycket kritiska till den så kallade överrullningen, som helt saknar kundperspektiv och tillräckliga garantier för att de överrullade intäkterna verkligen går till investeringar i elnätet.

– Elnätet är till för kunderna. Vi behöver reglera elnätmonopolet med ett tydligt kundperspektiv så att vi får en stabil överföring till lägsta kostnad, säger Mikael Möller, Näringspolitisk chef på IKEM och talesperson i elnätsfrågor för SKGS.

Eftersom elnätet är en monopolverksamhet fastställs nätägarnas intäktsramar av Energimarknadsmyndigheten, Ei, i fyråriga tillsynsperioder. Detta för att monopolet inte ska kunna missbrukas. De stora elnätsföretagen har dock framgångsrikt lyckats överklaga Ei:s beslut och domstolarna har återkommande ökat intäktsramarna.

I slutet av februari meddelades domar i fråga om intäktsramarna 2020-2023 till Ei:s nackdel. Ei har dock överklagat – bland annat med anledning av att förvaltningsrätten slagit fast att det inte finns något stöd för att Ei ska ta hänsyn till kundintresset när intäktsramarna beslutas.

De slutliga intäktsramarna har historiskt blivit så stora att elnätsföretagen inte har utnyttjat dem – vilket indikerat att de intäktsbehov som gjorts gällande inte funnits. En lagändring våren 2020 syftade till att komma till rätta med situationen. Då stoppades överrullningen av outnyttjade intäktsutrymmen från tillsynsperioden 2012-2015 till efterföljande tillsynsperioder.

Redan till hösten 2020 lade dock regeringen fram propositionen ”Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet”. Propositionen innebar att en nätkoncessionshavare med outnyttjade underskott i förhållande till intäktsramen 2012-2015 skulle få möjlighet att utnyttja underskotten. Regeringen motiverade förslaget med att det behövs incitament till investeringar i ett robust elsystem.

Förslaget kritiserades från flera håll för att elnätsföretagen skulle kunna höja avgifter utan att öka sina investeringar i nätet, och propositionen stoppades i riksdagen. Den andra mars 2021 lade regeringen fram en ny proposition som nu fått klartecken av en majoritet i riksdagen och väntas träda ikraft den 1 juni 2021.

SKGS och flera andra remissinstanser har avstyrkt propositionen med motiveringen att elnätsägarnas investeringsbehov redan är kostnadstäckt inom varje ny tillsynsperiod. SKGS menar att inga egentliga krav ställs på elnätsföretagen och anser att elnätsföretag som använder det särskilda investeringsutrymmet måste kunna visa att de vidtagit åtgärder som stärker kapaciteten i elnäten. SKGS anser att elnätsföretag som inte kan redovisa att så skett ska förlora rätten att använda det särskilda investeringsutrymmet och kunderna ska kompenseras.

– Dagens elnätsreglering är otillräcklig och måste ses över med kundintresset i fokus. Det handlar om ett monopol och det finns inga alternativ för missnöjda kunder.  Det är det budskap som vi har fört fram från början i den elnätsdialog som regeringen initierat, säger Mikael Möller, Näringspolitisk chef på IKEM och talesperson i elnätsfrågor för SKGS.