29 november, 2005

Debattartiklar

Bra om elkrisen nu tas på allvar

Sveriges elförsörjning är extremt sårbar. Ingen större produktionsanläggning får falla ur, överföringen av el från norr till söder måste fungera utan störningar, torråren får inte bli för torra, de kalla vintrarna får inte bli för kalla och eventuell import måste kunna ske utan problem. Om något klickar i kedjan - då har vi elkris!

Mot denna bakgrund är det bra – och nödvändigt – att regeringen nu givit tillstånd till effekthöjningar vid Ringhals kärnkraftverk. Men de beviljade effekthöjningarna på 200 megawatt, vilka möjliggör en ökad årsproduktion på ca 1 TWh, förbättrar bara situationen marginellt. Ytterligare uppgraderingar och nybyggd elproduktion är en nödvändighet.

Denna slutsats kan också dras av den rapport som Svenska Kraftnät nyligen överlämnat till regeringen och i vilken man varnar för ytterst små marginaler i effektbalansen inför kommande vinter. Om ett enda större kraftverk fallerar i ett läge med sträng vinterkyla är risken stor att regioner måste släckas ned.

Därför var det ett positivt budskap – åtminstone sett i ett längre perspektiv – som lämnades av statssekreteraren i näringsdepartementet, Sven-Eric Söder, då han i början av oktober framträdde vid Industridagen i Stockholm. Statssekreterarens besked var att den svenska elproduktionen kan komma att byggas ut med sammanlagt ca 17 TWh fram till år 2015, varav uppgraderad kärnkraft förväntas svara för 9 TWh samt vindkraft och biobaserad elproduktion för resterande del.

17 nya TWh, det är en bra riktpunkt, som det dock återstår för regeringen att verkligen leva upp till och se till att eventuella samarbetspartier också ställer sig bakom. Gångna tiders energipolitik har tyvärr inte präglats av långsiktighet och därmed inte heller resulterat i det förtroende som krävs för att olika intressenter ska våga miljardinvestera i elintensiva industrianläggningar. För svensk basindustri – i form av skogsindustrier, massafabriker, kemisk industri, gruvor och stålverk – är det ingen huvudfråga hur vår framtida el produceras. Som alla andra värnar vi om största möjliga miljöhänsyn – men för basindustrins överlevnad är också tillgången till trygg och billig el av avgörande betydelse.

För våra industrier är elen en råvara som behövs i produktionsprocessen och elkostnaden överstiger många gånger lönekostnaden. Om vi även i framtiden ska kunna ge jobb åt mer än en kvarts miljon människor – ofta i glesbygder – måste vi ha fortsatt tillgång till el till ett konkurrenskraftigt pris. Varje öres höjning av elpriset ökar basindustrins kostnader med en halv miljard kronor. Den svenska elförbrukningen har de senaste åren uppgått till ca 145 TWh. Industrin har svarat för ca 40 procent härav, varav basindustrin stått för merparten. Som storkonsument av el har svensk basindustri under lång tid varit djupt oroad över att den svenska elproduktionen varit för liten – och genom stängningen av Barsebäcks två reaktorer blivit ännu mindre. Därför är det hög tid – och mycket välkommet – att uppgraderingar och utbyggnader av olika slag nu aktualiseras.

En rejält utbyggd elproduktion skulle trygga basindustrins och övrig industris framtida tillgång till el till konkurrenskraftigt pris. Samtidigt skulle Sverige, åtminstone under gynnsamma perioder, kunna bli nettoexportör av elkraft och därmed tillföras nya miljardintäkter. En utbyggnad skulle också ge nya jobb, både på kort och lång sikt. Det vet man inte minst i Finland där man för närvarande bygger en femte kärnkraftreaktor. Sambandet är starkt mellan energi, tillväxt och nya jobb.

Sammanfattningsvis är det bra att regeringen nu givit klartecken för effekthöjningen vid Ringhals kärnkraftverk. Det är också bra om detta är första tecknet på att regeringen äntligen tar elkrisen på fullt allvar. Statssekreterare Söders uppmaning till åhörarna vid Industridagen var att lägga spekulationer om framtida energibrist åt sidan. Ingen skulle vara gladare än vi inom svensk basindustri om så skulle vara möjligt. Men då räcker det inte med tillstånd till mindre effekthöjningar och tal om potentiella utbyggnadsplaner – då krävs en långsiktig och stabil energipolitik samt – inte minst – en klart uttalad politisk vilja att verkligen vilja satsa på ökad elproduktion i Sverige. Först då kan basindustrin andas framtidsoptimism!

Jan Svärd

Ordförande SKGS VD Eka Chemicals

Marie S Arwidson

VD Skogsindustrierna

Elisabeth Nilsson

VD Jernkontoret

Owe Fredholm

VD Plast-& Kemiföretagen

Tomas From

vVD SveMin