07 december, 2021

Debattartiklar

Debatt – Industriell revolution kräver rimligt pris på el

En av den nytillträdda regeringens absolut viktigaste uppgifter är att ta sig an och stärka landets elförsörjning. Om knappt 25 år ska Sverige ha nettonoll­utsläpp av växthus­gaser. Detta klimatmål förutsätter en fördubblad elanvändning – och en fördubblad svensk elproduktion. Att förlita sig på ökad import är ohållbart. Kraftfulla åtgärder för att öka elproduktionen och stam­nätets överförings­kapacitet är helt nödvändiga.

Basindustrins energi­samarbete SKGS har stora förhoppningar på att den kommande elektrifierings­strategin tar det helhets­grepp på elförsörjningen som behövs och tydligt pekar ut konkreta åtgärder för att säkerställa framtidens elförsörjning. Politiken måste gå från ord till handling i ett antal avgörande frågor.

Att snabbt säkra den fortsatta kärnkrafts­produktionen är en bra första åtgärd för regeringen. I dag är kärn­kraften kortsiktigt hotad på grund av fulla mellan­lager och förhalade politiska beslut om slut­förvaring. Den nya regeringen bör agera omgående för att se till att det fattas ett samman­hängande beslut om förvar av kärn­avfallet. Frågan om slut­förvaret är färdig­utredd. Finland bygger för fullt på sitt slutförvar baserat på den svenska modellen, det borde vi också göra.

En annan viktig uppgift är att se till att omprövningen av vatten­kraftens miljö­tillstånd inte leder till att viktig elproduktion går förlorad, något som Vatten­myndighetens förslag till miljö­kvalitets­normer riskerar att leda till. Det är viktigt att vattenmiljöer värnas, men avvägningarna mot behovet av fortsatt elproduktion måste vara samhällsekonomiskt rimliga.

I ett elsystem med en ökande andel väder­beroende produktion blir den planerbara elproduktionen – vare sig det är kärnkraft, kraft­värme eller vatten­kraft – allt viktigare för att bevara stabiliteten i elsystemet, inte minst i södra Sverige. Med hänsyn till de planerbara kraft­slagens konkurrens­kraft finns det anledning att se över hur de nyttor, stöd­tjänster, som den planerbara kraften bidrar med kan pris­sättas på marknaden.

Kapacitetsbristen i elnätet är en bidragande orsak till de stora elpris­skillnaderna mellan norra och södra Sverige. Även om det i dag finns överskott på el i Norrland så kan södra och mellersta Sverige drabbas av effekt­brist eftersom överförings­kapaciteten från nord till syd inte räcker till. En stor del av den tillkommande vindkrafts­produktionen planeras i Norrland, vilket ytterligare under­stryker behovet av att förstärka det nord-sydliga stamnätet.

De stora industriprojekt som planeras i Norrland, för att göra fossilfritt stål med mera, innebär att elöverskottet i norr minskar över tid. Det gör det än mer angeläget att skapa förutsättningar ökad planerbar elproduktion i södra Sverige.

I kommande regleringsbrev till Svenska kraftnät bör regeringen ge ett tydligt uppdrag att minimera pris­skillnaderna mellan elområdena inom Sverige, genom att förstärka elnätet men också genom att säkerställa att befintlig kapacitet används fullt ut, till exempel genom ökad mothandel.

Svenska kraftnäts stora investerings­program måste genomföras så snabbt som möjligt, för att kunna hålla takten med den ökande elanvändningen. Trots att mer effektiva tillstånds­processer har diskuterats under flera år är ledtiderna fortfarande över tio år. Vi kan alltså räkna med att de nya kraft­ledningar som planeras nu kan komma att tas i drift halvvägs till år 2045. Ytterligare åtgärder för att korta ledtiderna för utbyggnaden av stamnätet krävs. Tydligare regler i fråga om teknikval för höga spännings­nivåer kan vara en åtgärd som minskar risken för utdragna juridiska processer.

Ny lagstiftning på miljöområdet måste värderas ur ett klimat­perspektiv så att inte nödvändiga investeringar hindras. Artskydds­utredningens förslag, om att ta bort möjligheten till dispens från artskyddet med hänvisning till ett över­skuggande samhälls­intresse, leder fel och skulle försvåra byggnation av nya kraft­ledningar.

Även vindkraften behöver snabbare och mer förutsägbara tillstånds­processer. I nuvarande form skapar det kommunala vetot stora osäkerheter för vindkrafts­projektörerna. Ett reformerat kommunalt veto som ger tidiga besked om tillstyrkan av projekt skulle underlätta den nödvändiga utbyggnaden av vindkraften.

Den svenska klimatomställningen kan bara möjlig­göras genom att öka produktionen av fossilfri el i Sverige. Vi ska naturligtvis handla med el inom den nordiska elmarknaden, men vi kan inte förlita oss på ökad import i ett läge där våra grann­länders elanvändning också ökar snabbt. Polens skifte från kolkraft, Tysklands utfasning av kärnkraft och Norges ökade elhandel med Storbritannien är faktorer som kommer att påverka den svenska elförsörjningen under lång tid framöver.

Regeringen, miljöminister Annika Strandhäll (S), närings­minister Karl-Petter Thorwaldsson (S) och energi­minister Khashayar Farmanbar (S) har viktiga uppgifter framför sig. Låt det nyligen noterade rekord­priset på el markera början på en rad åtgärder för att stärka den svenska elförsörjningen.

Från basindustrins sida är vi angelägna om att politiken snabbt samlar sig kring beslut som säkerställer en fossilfri, leverans­säker och konkurrens­kraftig elförsörjning i hela Sverige. Vi delar regeringens prioritering av klimatet och bidrar gärna till en konstruktiv dialog om vilka åtgärder som krävs för att nå klimat­målen.

Länk till artikeln hittar du här