02 juli, 2021

Debattartiklar

Nyheter

Elförsörjningen hotas av politiskt spel

Kärnkraftsproduktionen riskerar att stoppas på grund av ett fullt mellanlager. För att säkerställa fortsatt kärnkraftsdrift måste beslut om byggande av slutförvar och utbyggt mellanlager av använt kärnbränsle tas senast den 31 augusti. Om problemen med ett fullt mellanlager inte blir löst i tid får det mycket långtgående konsekvenser, i form av högre elpriser och effektbrist i södra Sverige, som i sin tur kommer att slå hårt mot industrin och jobben.

Fotograf: Mostphotos

– Att omgående säkerställa en fortsatt kärnkraftsproduktion måste vara högsta prioritet, oavsett regering. Den politiska oreda som råder just nu visar hur viktigt det är med framförhållning i frågor som har långtgående och allvarliga konsekvenser. På grund av att regeringen Löfven inte förmått att fatta beslut i frågan, ökar nu risken för att det nödvändiga beslutet kommer för sent, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.

Ett regeringsbeslut om Svensk Kärnbränslehanterings, SKB, ansökan om att bygga ett slutförvar i Forsmark och ett utökat mellanlager i Oskarshamn, måste fattas omgående. Dröjer beslutet riskerar de kvarvarande tillståndsprövningarna, i mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten, att inte hinna vinna laga kraft innan mellanlagret har blivit för fullt för nu gällande tillstånd, vilket beräknas ske under 2023.

Tas inget beslut före den 31 augusti 2021 bedömer Vattenfall i ett marknadsmeddelande att Forsmark 2 inte kommer kunna återstartas efter det planerade underhållsstoppet 2024. Samma sak med Forsmark 3, Ringhals 3 och 4, år 2025, och Forsmark 1 som kan köras till 2028.

Om en eller flera reaktorer inte kan drivas vidare på grund av bristande lagringsutrymme är det ett stort politiskt misslyckande, med direkta konsekvenser i form av instabilitet i elnäteten och höjda elpriser. Risken för akut effektbrist ökar. Minskad andel planerbar elproduktion drabbar elsystemet som helhet, men blir mest kännbar i södra och mellersta Sverige där 70 procent av industrins elanvändning sker.

För att undvika den, för regeringen Löfven internt, känsliga frågan om slutförvaret har strategin varit att dela upp beslutet i två delar – ett om slutförvaret och ett om mellanlagret. Att besluta om att bygga ut mellanlagret skulle lösa det akuta problemet och möta mindre politiskt motstånd. Frågan om slutförvaret skulle då kunna undvikas kortsiktigt.

En uppdelning av ansökan är en komplicerad process som skulle innebära stora osäkerhetsmoment och juridiska risker i den fortsatta domstolsprövningen. Regeringen har skickat ut frågan om en uppdelning av beslutet på remiss under semestern med sista svarsdag 31 juli. Både SKB och Oskarshamns kommun, där mellanlagret finns, är emot en uppdelning eftersom förutsättningarna för ett beslut finns. Oskarshamns kommun motsätter sig att beslut tas om utökat mellanlager utan ett beslut om slutförvaret.

– Att skjuta upp ett beslut om att bygga slutförvaret löser inga problem. Industrin har inte råd med mer osäkerhet om den leveranssäkra fossilfria el som kärnkraften producerar. De metoder som kommer att användas bygger på 40 års forskning och teknikutveckling, och omfattande tekniska och juridiska prövningar. Ansökan lämnades in år 2011, det underlag som behövs domstolar, myndigheter och kommuner – nu är det dags att gå till ett samlat beslut om både slutförvar och mellanlager, säger Johan Bruce.