30 juni, 2020

Nyheter

Ledare

Subventioner till vindkraft, skatter på kraftvärme, hanteringen av kärnkraften, elnätet med mera, allt hänger samman och effekten av dessa frågor behöver hanteras skyndsamt och med ett helhetsperspektiv.

Energipolitiken måste karaktäriseras av helhets- och konsekvenstänkande. Något regeringen bör påminna sig när arbetstillfällen och välstånd står på spel. Den situation vi har idag, med risk för effektbrist i södra Sverige och stora elprisskillnader inom landet, har skapats av en rad politiska beslut under många år. Subventioner till vindkraft, skatter på kraftvärme, hanteringen av kärnkraften, elnätet med mera, allt hänger samman och effekten av dessa frågor behöver hanteras skyndsamt och med ett helhetsperspektiv.

SKGS har återkommande uppmärksammat risken för effektbrist. Svenska kraftnät har i de senaste årens kraftbalansrapporter redovisat prognoser över en allt sämre kraftbalans – årets rapport är inget undantag. Vi har också varnat för att avvecklingen av Ringhals 1 och 2 är riskabel. Särskilt när överföringskapaciteten från norra till södra Sverige behöver ökas och det tar alldeles för lång tid att bygga nya kraftledningar.

Vid midsommar kom en tydlig bekräftelse på hur känslig elförsörjningen är. Från månadsskiftet fram till den 15 september har Svenska kraftnät upphandlat leveranskapacitet från Ringhals 1. Två generatorer ska vara ständigt infasade och tillgängliga för att säkra spänningsstabiliteten i elnätet.

Ringhals 1 tas dock ur produktion vid årsskiftet och kommer inte att vara tillgänglig om en liknande situation skulle uppstå nästa sommar. Vi vet också att Svenska kraftnät bedömer att en återställning till normaldrift efter ett större elavbrott skulle kunna flera dygn, kanske till och med veckor. Risken för effektbrist minskar alltså inte – tvärtom!

Om en manuell frånkoppling av elanvändare skulle bli nödvändig för att bevara balansen i elsystemet skulle det få stora och kostsamma konsekvenser, särskilt om landets processindustrier skulle drabbas. Ett realiserat frånkopplingsscenario skulle allvarligt skada viljan att investera i industriproduktion i Sverige. Risken för att en sådan situation skulle uppstå borde rimligen vara lika med noll i ett välutvecklat land.

Att risken för effektbrist i södra Sverige ökat i sommar beror till stor del på att kärnkraftverken förlänger sina stillestånd på grund av låga elpriser. En mindre andel planerbar kärnkraft i systemet och en större andel väderberoende andel vindkraft är svår att hantera. Slutar det plötsligt blåsa måste ny effekt tillföras snabbt och dagens lösning innebär en tydlig osäkerhet.

Svenska kraftnät påpekar att bristen på planerbar elproduktion inte kan säkerställas via befintliga marknadslösningar. Att lappa och laga genom att nödupphandla elproduktion är ohållbart även i det korta perspektivet. Det borde vara helt uppenbart för våra politiker att det behövs politiska lösningar som säkerställer Sveriges effektbalans på lång sikt. Att som regeringen hänvisa till exportrekord av el på helårsbasis duger inte när det är risken för effektbrist i stunden som måste hanteras.

Henrik Sjölund

ordförande för SKGS