05 juli, 2013

Aktiviteter

Ny kärnkraft – en förutsättning för svensk konkurrenskraft?

På måndagens morgon höll energiarbetsgivarna ett seminarium med fokus på ny kärnkraft och dess betydelse för svensk konkurrenskraft. Medverkade Jennie Nilsson (S) från riksdagens näringsutskott, Mats Odell (KD) ordföranden i Näringsutskottet, Kjell Jansson VD för energibolagens branschorganisation Svensk Energi. Medverkade gjorde också Mikael Möller från Innovations- och kemiindustrierna som representerade SKGS. Diskussionen modererades av journalisten Willy Silberstein.

Arrangör: Energiarbetsgivarna

Medverkande:

Mats Odell, ordf Näringsutskottet, Kristdemokraterna

Jennie Nilsson, Näringspolitisk talesperson, Socialdemokraterna

Kjell Jansson, VD, Svensk Energi

Mikael Möller, SKGS

Willy Silberstein, Moderator

Sammanfattning:

På måndagens morgon höll energiarbetsgivarna ett seminarium med fokus på ny kärnkraft och dess betydelse för svensk konkurrenskraft. Medverkade Jennie Nilsson (S) från riksdagens näringsutskott, Mats Odell (KD) ordföranden i Näringsutskottet, Kjell Jansson VD för energibolagens branschorganisation Svensk Energi. Medverkade gjorde också Mikael Möller från Innovations- och kemiindustrierna som representerade SKGS. Diskussionen modererades av journalisten Willy Silberstein.

Alla medverkande verkade eniga om kärnkraftens betydelse för svensk konkurrenskraft, igår och idag. När det gäller framtiden för svensk kärnkraft rådde också enighet om vikten av en blocköverskridande överenskommelse som omfattar även socialdemokraterna.

I sak var Jennie Nilsson (S) mer otydlig om betydelsen och behovet av kärnkraft i framtiden, och menade att kärnkraftens framtid i Sverige bör redas ut i framtida blocköverskridande samtal. Exakt vad som borde bli konsekvensen av sådana samtal kunde eller ville Nilsson inte precisera, mer än att det handlade om att skapa förutsättningar för nödvändiga investeringar i energiproduktion. Jennie Nilsson beklagade att inte regeringen bjudit in till energisamtal och menade att det skulle vara självklart för en socialdemokratisk regering att efter en valseger 2014 bjuda in till sådana samtal.

Mats Odell (KD) betonade också behovet av en blocköverskridande överenskommelse, men la till att den också behöver ha ett bra innehåll för att göra nytta. Det vore enkelt, sa Odell, att träffa en överenskommelse genom att kompromissa och utgå från minsta gemensamma nämnare. En överenskommelse måste ha ett innehåll som säkrar framtidens svenska energibehov. Därför måste frågan om kärnkraften vara med i en överenskommelse menade Odell, som samtidigt beklagade att socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven inte kunde få sitt parti med sig på den linje som han som tidigare Metallordförande stod för i kärnkraftsfrågan. Så länge socialdemokraterna vill avveckla kärnkraften är det svårt att se några förutsättningar för en överenskommelse menade Odell, som samtidigt sade sig ha förståelse för att detta är en svår fråga för socialdemokraterna.

Odell avvisade helt möjligheterna att nå en överenskommelse som också inkluderade miljöpartiet. Tar man med  dem i energisamtalen är det ”kört” konstaterade Odell, eftersom de har ”ett metafysiskt motstånd till kärnkraft” som gör det omöjligt att föra konstruktiva samtal.

I sak pekade Odell på behovet av baskraft i det svenska elsystemet, som levererar el ”även när solen gått i moln, och vinden mojnat”. Extra viktig är kärnkraften, menade Odell, eftersom vi också troligen kommer att se en minskad användning av vattenkraft kommande år, som ett resultat av flera tusen vattendomar som väntas de närmaste åren.

Mikael Möller från IKEM talade om industrins långa investeringshorisont och behov av jämn och förutsägbar tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Möller menade att dagens osäkra läge i svensk energipolitik skadar investeringsförutsättningarna, inte minst mot bakgrund av läget i omvärlden, där framförallt USA går mot sjunkande energipriser som en konsekvens av utvinningen av skiffergas.

Möller manade också politikerna att se på industrin och Sveriges energiproduktion i ett vidare och globalt perspektiv. Svenska industriprodukter gör stor klimatnytta i ett globalt perspektiv eftersom vi kan framställa produkter som vid produktion ger avsevärt lägre utsläpp än i länder där ofta kolkraft är en dominerande källa vid elproduktion. Konkurrenskraftiga villkor för svensk industri är därför inte bara en fråga om svenska jobb och svensk välfärd, menade Möller, utan också en fråga om global klimatnytta.

Det finns också skäl att ifrågasätta vad Sverige egentligen uppnår genom de enorma satsningar som nu görs i förnybar energi och utbyggda nät. Vi har redan idag ett elsystem som ger unikt låga utsläpp, som har hög leveranssäkerhet och till fortfarande konkurrenskraftiga priser. Det är en situation som vi borde värna, menade Möller.

Kjell Jansson, VD för Svensk Energi, höll med Odell om att en blocköverskridande energiöverenskommelse inte skulle vara något värd utan rätt innehåll. Enligt Jansson finns skäl att tro på en något minskad vattenkraftsproduktion som ett resultat av nya vattendomar, samtidigt som kraftvärmen kommer begränsas av ett minskat värmebehov i framtiden då bostäder blir allt energieffektivare. Den ökning av vindkraften och solkraften som kan komma får enligt Jansson svårt att kompensera fullt ut för detta, eftersom vinden och solen varken är styr- eller lagringsbar. Sveriges kommer därför att behöva en stabil basproduktion även efter att dagens kärnkraftsreaktorer avvecklats, påpekade Jansson, och varnade för att kärnkraftens långa planeringshorisont gör att politisk inaktivitet om dess framtid riskerar leda Sverige in i ett beroende av naturgas och kol.

I publiken på seminariet fanns också Fortums VD Per Langer och flera andra från företagets ledning. På en direkt fråga från moderatorn Willy Silberstein blev svaret att en påbörjad svensk kärnkraftsavveckling ligger ca 10 år bort. Representanterna från Fortum pekade också på olika hinder för kärnkraften: dagens kärnkraft riskerar att behöva avvecklas i förtid om säkerhetsbestämmelserna skärps, samtidigt som den särskilda kärnkraftsskatten och avgiften för avfallshanteringen gör ny kärnkraft dyr i förhållande till andra alternativ som istället subventioneras.