07 maj, 2015

Pressmeddelanden

Öppenhet för ändrat uppdrag, oro för urvattnat mandat

SKGS analyserar den senaste politiska utvecklingen på den svenska energimarknaden. Del 3 av 3.

Efter Vattenfalls beslut om förtida stängning av Ringhals 1 och 2 menar SKGS att Energikommissionens uppdrag bör ändras så att det handlar om att säkerställa tillräcklig elproduktion redan från 2018. Vad tycker ledamöter i Energikommissionen om detta?

Rickard Nordin, riksdagsledamot Centern
”Tidsperspektivet bör starta senast 2020”

Redan när kommissionen presenterades kritiserade vi i Centerpartiet regeringen för att skjuta på perspektiven. Vi ville se ett perspektiv som tog sin början redan 2020, för att inte förlora tid och kraft. Många saker är tidsatta till 2020. Elcertifikatsystemet slutar ge certifikat, mål på både svensk nivå och EU-nivå löper ut och nu ser vi att Vattenfalls besked om att stänga ligger i det tidsperspektivet. Vår kritik står sig än starkare med Vattenfalls besked. För att inte få fem förlorade år för miljön och elförsörjningen bör tidsperspektivet starta senast 2020. Där uppskattar vi att SKGS nu hjälper till och trycker på regeringen.

Penilla Gunther, riksdagsledamot Kristdemokraterna
”Diskussionen kring effektreserven kommer finnas med”

Vi i den kommande Energikommissionen tillsammans med alla intressenter på svensk elmarknad, var inbjudna till möte med energiminister Baylan för någon månad sedan, kring effektreserven. Den diskussionen kommer med all säkerhet finnas med högre upp på listan nu efter beslutet om att tidigarelägga stängningen av Ringhals 1 och 2.

Därför behöver kanske inte direktiven ändras – syftet med kommissionen är ju att hitta en långsiktig lösning på elförsörjningen.

Mattias Bäckström Johansson, riksdagsledamot Sverigedemokraterna
”Att straffskatta bort kärnkraften är ett hot mot sysselsättningen”

Den energikommission som regeringen tillsatt skall enligt direktiven främst ha fokus på elförsörjningen efter år 2025, då ett eller flera kärnkraftverk bedöms ha lagts ned av åldersskäl. Detta utgör således ett dimensionerande scenario för kommissionen, men jämte energikommissionens arbete sker en rad olika förändringar vilket samtidigt kraftigt påverkar förutsättningarna på elmarknaden fram till 2025 och efter Vattenfalls besked om ändrade drifttider för R1 och R2 kommer troligtvis scenariot att inträffa 5-7 år innan 2025. Regeringens förda politik riskerar, enligt vår uppfattning, att underminera det arbete och de problemställningar som energikommissionen har att se över samt föregår arbetet på ett sätt som snävar in handlingsutrymmet. Att just försöka straffskatta bort kärnkraften är ett direkt hot mot sysselsättning och tillväxt inom den energiintensiva industrin. Hela den svenska basindustrin är beroende av stabila elpriser för att bibehålla sin konkurrenskraft gentemot omvärlden.

Maria Weimar, riksdagsledamot Folkpartiet
”Risk att Energikommissionen blir en diskussionsklubb”

Det är bra att energikommissionen har fått ett öppet och brett uppdrag. Samtidigt blir det allt mer tydligt att regeringen ensidigt väljer att nu göra ändringar i energipolitiken som får långsiktiga effekter. Den höjda kärnavfallsavgiften, förslag om höjd skatt på termisk energi och höjd ambitionsnivå i elcertifikatsystemet är exempel på sådana frågor. Frågan om effektreserven har också aktualiserats med anledning av Vattenfalls besked om en förtida stängning av Ringhals 1och 2. Dessa viktiga frågor ska självklart tas med in i Energikommissionens arbete men risken är nu stor att viktiga systemförändrande beslut fattas vilket gör att Energikommissionen till slut bara blir en diskussionsklubb.

Lise Nordin, riksdagsledamot Miljöpartiet
”Inget behov att ändra Energikommissionens uppdrag”

Jag ser inget behov av att ändra Energikommissionens uppdrag som är att analysera energisystemet efter år 2025. De två reaktorerna som ska stängas i Ringhals producerar i snitt 10 TWh per år och Sverige hade förra året ett elöverskott på 15 TWh. Flera reaktorer har stått still vintertid utan problem för behovet av effekt. Det är också positivt för effektfrågan att vindkraften producerar mest under vinterhalvåret när vi använder mest. Nu föreslår också regeringen att förlänga effektreserven efter år 2020 som en extra säkerhet.

SKGS välkomnar den öppenhet för att ändra uppdraget som politikernas svar visar.

– Jag förstår att oron växer bland ledamöterna att kommissionens mandat riskerar att urvattnas, säger Anna Holmberg, SKGS energidirektör.

– Det är inte för sent för regeringen att justera direktivet. Eftersom Energi-kommissionens alldeles nyss påbörjat sitt arbete finns nu ett gyllene tillfälle att revidera uppdraget både vad gäller tidsperspektiv och omfattning. Vi uppmanar energiminister Ibrahim Baylan att ta chansen att göra om för att göra rätt, tillägger Anna Holmberg.