17 december, 2013

Aktiviteter

Sammanfattning av SKGS frukostseminarium om Framtidens elsystem och elmarknad

Christian Haeger från Ramböll inledde med att presentera deras studie kallad Kortslutning i kraftbranschen. Studien framtagen tillsammans med branschen och gjord efter intervjuer med producenter, nätbolag, industri mfl. En enkät har också besvarats av ca 80 VDar. Utgångsläget är en avreglerad marknad som ligger i händerna på politiker. Den politiska avvägningen måste göras mellan ekonomi och miljö, med dagens kris i Europa ”vinner” ekonomin. Energisystemet är komplext med många drivkrafter och utmaningar; solceller med nettodebitering, elbilar, fossilbränslepriser, smarta nät för att nämna några.

Talare: Christian Haeger, Ramböll och Tomas Kåberger, Förnybarhetsrådet;
Kommentatorer: Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv och Oskar Ahnfelt, Vattenfall

Analysen visar två trendspår:

  • centrala trender – stora investeringar i vindkraft baserat på subventioner; stora investeringar i transmissionskapacitet. Osäkerhet gällande kärnkraft och kol fortfarande accepterat i EU, ETS fungerar inte som styrmedel.
  • decentrala trender – solpaneler på tak, kraftigt sjunkande batterikapacitet, e-fordon ökning i Norge genom tydliga incitament, smarta nät, energieffektivisering, industri, hushåll, byggnader.

De flesta kraftbolagen ser idag att decentrala trenden är övervägande.

IMG_12gg53

Branschen tror på höjda elpriser, stor spridning mellan aktörerna (förhoppning och koppling till Europa ligger bakom denna tro) MEN faktum är att priserna både sjunker och konvergerar med Europa, Ramböll ser inget skäl till att priserna skulle öka vid ökad integration med Europa.

Summering av rapporten visar på mycket utmanande marknadssituation för många aktörer, vilket kan ge möjligheter för nya aktörer.

Politisk otydlighet anses som största utmaningen för branschen. Andra utmaningar är låga elpriser och skatteskillnader.

Ramböll har valt ut de två viktigaste utvecklingsvägarna för svensk energipolitik; låga el höga CO2-ambitioner och ja el nej till kärnkraft, dessa vägar bildar ett scenariokors där elpris, industrins konkurrenskraft, etc. varierar.

Tomas Kåberger, Ordförande i Förnybarhetsrådet berättade därefter om deras idéskiss Förnybara möjligheter. Förnybarhetsrådet är ett samarbete mellan branschorganisationer som arbetar med förnybar energi, Svebio, Svensk Vindenergi, Energieffektiviseringsföretagen, Svensk Solenergi.

Kåberger inledde med att konstatera att vi svenskar, trots EU-anslutning och gemensam elmarknad har vi ett väldigt tydligt och motsägelsefullt sätt att diskutera kring vår ”svenska elproduktion”, ska vi verkligen skicka vår vattenkraft till kontinenten…

Kåberger fortsatte med att konstatera att avregleringen av elmarknaden egentligen är en omreglering och att de de tekniska trenderna och utvecklingen i världen kommer vara avgörande för framtida utveckling. Utveckling av kostnad för olika elproduktionsteknologier visar en  kraftigt minskad produktionskostnad för sol och vind. Ett flertal exempel gavs, bland annat kostnad för vindkraftsproduktion i USA 30-40 öre/kWh och i Australien 27 öre/kWh.

Kåberger menade också att solel idag är lönsamt utan subventioner. Sammanfattningsvis gör utvecklingen när det gäller förnybart som blir mer och mer lönsamt att det blir problematiskt för dagens elbolag.

När det kommer till Förnybarhetsrådets idéskiss så vill man framförallt lyfta de fördelar Sverige har via våra fantastiskt goda naturresurser. Vindkraft bör byggas där det blåser, även om det innebär att det behövs byggas mycket kablar till användarna och förnybarhetsrådet ser inga skäl till varför Sverige inte ska exportera el till kontinenten. Perspektivet med stor elexport betyder inte heller att kärnkraften måste bort, även denna el kan exporteras.

IMG_1254

Efter de båda inledande dragningarna kommenterade först Oskar Ahnfelt från Vattenfall. Ahnfelt höll med såväl Ramböll som Kåberger i stort men hade några frågetecken:

Ramböll;

  • Om scenario B, låga CO2-ambitioner och ja till kärnkraft, vad är det som det kommer investeras det i, tveksamt om det blir kärnkraft och tveksamt om scenariot är bra för industrin (som Ramböll skrivit).
  • Saknar diskussion om vad som händer i europa, kommer elmarknaden finnas kvar?

Kåberger;

  • Vattenfall vill också se mer europeiska lösningar. En mer integrerad marknad, kablar och transmission är inte ett hot, vi kommer fortfarande ha låga priser i Europa även om vi har mer kablar.
  • Effektproblematiken belyses inte, vad ska komplettera det förnybara, kol och gas blir olönsamt när de inte kan producera lika mycket och täcka sina kostnader?
  • Tveksam till Kåbergers framställning att stora mängder förnybart är bra för kunderna, enda sättet att behålla stabil försörjning blir då att subventionera in reservkapacitet.

Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv, ville börja med global utblick:

  • Fossila resurser i världen ökar i tillgång, shale-gas Europa har försatt sig i en väldigt tuff situation:
  • –  loose – loose, inte bra för vare sig kunder el producenter. Även om utvecklingen när det gäller priser för förnybart gått kraftigt framåt har EU valt en dyr väg framåt. Idag fokuserar debatten för mycket på pris inte på totalkostnad.

Ramböll;

  • belyser flera av de vägval vi har i Sverige framöver, svår materia, ändras och lätt att missa
  • Ett viktigt vägval är kärnkraftens framtid • Det finns också en konflikt mellan kunder och producenter, lågt pris på el inte ett kortsiktigt problem för kunderna, men kan vara ett problem på sikt om det inte leder till investeringar som ger försörjningstrygghet på sikt.

Kåberger;

  • får inte ihop utveklingen med verkligheten, hur kan det blir det så mycket produktion, vem investerar?
  • Hur kan 70 TWh vindkraft tryckas in i det svenska systemet? Med 70 TWh vindkraft blir installerad effekt från denna ca 25 000 – 30 000 MW, idag är effekttoppen i Sverige 27 000 MW en kall och mörk vinterdag. Vad händer övriga dagar, om det blåser mycket.
  • Det kommer krävas mycket stor transmissionskapacitet som inte kan komma på plats till 2030.

Seminariet avslutades med en diskussion som med all önskvärd tydlighet belyste att framtidens elmarknad och framtidens elsystem innehåller många stora utmaningar. Det finns många frågeställningar att återkomma till i framtida SKGS-seminarier.