29 juni, 2020

Nyheter

SKGS avstyrker förslag om 30 miljarder kronor extra till nätbolagen

De stadigt ökande nätavgifterna elförbrukare betalar till elnätsbolagen står inte i proportion till de investeringar som faktiskt görs i underhåll och nybyggnation av elnätet. SKGS anser att regering och riksdag behöver ta ansvar för att elnätsmonopolen inte ges större möjligheter att ta ut ökade vinster. Om regeringen lägger fram förslaget, som presenteras i promemorian Särskilt &hellip; <a href="https://skgs.org/aktuellt/skgs-avstyrker-forslag-om-30-miljarder-kronor-extra-till-natbolagen/">Continued</a>

De stadigt ökande nätavgifterna elförbrukare betalar till elnätsbolagen står inte i proportion till de investeringar som faktiskt görs i underhåll och nybyggnation av elnätet. SKGS anser att regering och riksdag behöver ta ansvar för att elnätsmonopolen inte ges större möjligheter att ta ut ökade vinster.

Om regeringen lägger fram förslaget, som presenteras i promemorian Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet, innebär det att industriers och privatpersoners elnätsavgifter kan komma att öka med 30 miljarder kronor under de två kommande tillsynsperioderna 2020-2023 och 2024-2027. Detta eftersom elnätsbolagen föreslås får rätt att föra över outnyttjade intäkter från perioden 2012-2015.

– SKGS avvisar förslaget i dess helhet i vårt remissvar. Det saknar kundperspektiv och innebär ett kringgående av begränsningen att föra outnyttjade intäktsramar vidare mellan tillsynsperioder. Det finns inget i förslaget som skapar drivkrafter för att bygga bort kapacitetsbrist i elnätet. Även Energimarknadsinspektionen avstyrker förslaget, säger Mikael Möller, näringspolitisk chef på IKEM – Innovations- och kemiindustrierna, som skrivit SKGS remissvar.

Inför varje fyraårig tillsynsperiod fastställer Energimarknadsinspektionen varje elnätbolags intäktsramar. Ramarnas storlek sätts med hänsyn till underhålls- och nyinvesteringsbehov och skälig vinst. Hittills har de stora elnätsbolagen, Vattenfall, Eon och Ellevio med 60 procent av landets elabonnenter, med framgång fått förvaltningsdomstolarna att höja intäktsramarna. Samtidigt som den lönsamma elnätsverksamheten kunnat leverera stora utdelningar och koncernbidrag.

Elnätskostnaderna har ökat under flera år. Den så kallade Nils Holgersson Gruppens årliga rapport avseende fastighetskostnader så som el, VA och renhållning i landets kommuner ger en bra bild av utvecklingen. Åren 2014-2019 höjdes nätavgifterna med 27 procent. Sedan 2015 har Vattenfall höjt sina avgifter med hela 35 procent, vilket är långt mer än konsumentprisindex ökning om sju procent under samma period.

Avgiftsökningarna har kritiserats, bland andra av SKGS, men också av dåvarande energiminister Ibrahim Baylan (S), som också agerat för att sänka elnätsavgifterna för perioden 2020-2023. Möjligheten att föra över outnyttjat avgiftsutrymme till efterkommande tillsynsperiod togs bort vid årsskiftet, som ett led i översynen av de ökande nätavgifterna. Nu riskerar ordningen att återställas och elnätsbolagens minskade intäktsramar kan komma att kompenseras genom att de får rätt att ta ut avgifter motsvarande den outnyttjade delen av intäktsramen för 2012-2015.

– Det är svårt att se hur ett sådant beslut rimmar med regeringens tidigare retorik om de allt dyrare nätavgifterna. Regeringen måste fråga sig om det verkligen är rimligt att elabonnenterna betalar 30 miljarder kronor extra till nätägarna – utan att några incitament skapas för att investera mer än vad redan är planerat. Förslaget saknar kundperspektiv, säger Mikael Möller.