12 juni, 2014

Aktiviteter

SKGS utredare Jöran Hägglund: kärnkraft och gaskraft är de praktiskt möjliga lösningarna för ny baskraft

Sverige behöver ytterligare ca 5 000 MW kapacitet för elproduktion när befintlig kärnkraft börjar fasas ut. SKGS utredare Jöran Hägglund slår fast att det är kärnkraft och gaskraft som är realistiska alternativ för ny baskraft. Det framförde han vid SKGS frukostseminarium den 12 juni när hans utredning presenterades.

Seminarium 12 juni
SKGS utredare Jöran Hägglund presenterar slutsatserna i rapporten Ny baskraft till konkurrenskraftiga priser.

SKGS energidirektör Lina Palm inledde seminariet med en fråga: Vad finns det för praktiskt möjliga alternativ för att ersätta den elproduktion som kommer falla ifrån de kommande åren? Det är den frågan som vi bett Jöran Hägglund att belysa i en utredning, sade Palm.

Hägglund menar att oavsett hur man räknar så kommer Sverige att ha behov av ytterligare kapacitet av elproduktion på kring 5 000 MW. Skälet är att både dagens kärnkraft och vindkraft kommer att fasas ut under samma period under perioden 2020 till kring 2040.

– Det är klokt att ha så många dörrar öppna som möjligt när vi ska möta denna utmaning. Det vore mycket önskvärt med en bred politisk överenskommelse som säkerställer tre ben i elproduktionen: vattenkraft, kärnkraft och förnybart, sade Jöran Hägglund när han presenterade slutsatserna i sin rapport.

För att stödja investeringar i ny kraftproduktion krävs långsiktiga spelregler, framhåller Hägglund. Fokus bör särskilt riktas mot ny kapacitet i elområden 3 och 4, alltså i södra delen av Sverige.

– Det är en bra rapport. Jag instämmer i slutsatserna att det är kärnkraft och gas som är huvudalternativen, det sade Kjell Jansson, vd på Svensk Energi, som bjudits in att kommentera Jöran Hägglunds utredning. Jansson hade dock invändningar mot Hägglunds bedömningar på en punkt. – Jag tror tyvärr att kärnkraften kommer att fasas ut tidigare och snabbare än vad Hägglunds rapport beskriver. De nya myndighetskraven på kärnkraften i kombination med låga elpriser gör att ekonomiska skäl kommer att driva fram en snabbare utfasning.

– Effektbristen kommer därför uppstå långt tidigare än år 2025. Det blir ett hål i effektbalansen kring 2020, kanske rent av redan 2018, framhöll Kjell Jansson.

När det gäller förutsättningarna för ny gaskraft diskuterade seminariedeltagarna om inte infrastrukturen måste byggas ut om gasförsörjningen ska vara ett realistiskt alternativ. När man ser till de problemen kan man konstatera att det inte bara är kärnkraft som tar 10 – 15 år att få på plats. Så lång tid tar det även för ny gaskraft, påpekade Kjell Jansson.

Maria Malmkvist från Energigas Sverige frågade om man verkligen måste välja mellan kärnkraft och gaskraft. – Det kan väl vara en kombination av både gaskraft och kärnkraft som vi använder framöver?

Lina Palm Jöran Hägglund
Baskraftutredaren Jöran Hägglund och hans uppdragsgivare Lina Palm, SKGS energidirektör.

Även Lina Palm från SKGS kommenterade Jöran Hägglunds rapport: – Det är väldigt bra att Jöran Hägglund i rapporten gör tydligt att det är gas och kärnkraft som är realistiska alternativ för ny baskraft. I debatten nämns andra alternativ, men det är gas och kärnkraft som är realistiskt.

Mycket av diskussionen på seminariet handlade om problem med elförsörjningen. Lina Palm avslutade dock i en förhoppningsfull ton: – Tyskland och Storbritannien visar vilka bekymmer det kan bli om man väntar för länge med att skapa genomtänkta förutsättningar för elsystemet och att fatta beslut. Vi i Sverige har fortfarande möjlighet att göra en analys och bestämma hur vi ska ordna vår elförsörjning på lång sikt. Det kräver att vi sätter igång nu och det kräver bred politisk enighet.

Rapport
Ladda ner rapporten (pdf)