02 september, 2006

Debattartiklar

Svensk industri behöver elen

Varje öres ökning av elpriset betyder ökade kostnader för Braviken på 17 miljoner kronor. Elnotan för bruket pekar i år mot drygt 500 miljoner. I längden en helt ohållbar situation. Detta skriver Arne Wallin, VD för Holmen Paper, i en debattartikel i Norrköpings Tidningar.

En av basindustrins allra viktigaste förutsättningar är tillgången på elenergi i tillräcklig mängd och till ett pris som bevarar dess konkurrenskraft mot omvärlden. Samtidigt framförs ofta i debatten att vi i Sverige slösar med el och att vi måste skära ner på vår elanvändning. De som hävdar detta har inte förstått att Sverige är ett kallt land med en stor andel råvaruförädlande basindustri – skog, massa och papper, stål, kemi och gruvnäring – som är beroende av mycket och ”billig” el för att kunna konkurrera internationellt. I jämförelse med länder som har liknande klimat och näringslivsstruktur använder Sverige lite el. Det är helt enkelt inte relevant att jämföra Sverige med långt varmare länder runt Medelhavet.

Sverige är ett kallt land och mycket av elen används vid uppvärmning av våra hus. Därtill finns här mycket elintensiv basindustri. Vårt kalla klimat delar vi med länder som Finland (16 727 kWh/capita), Norge (23 232 kWh/capita), Island (27 630 kWh/capita) och Kanada (17 290 kWh/capita). Finland, Norge och Kanada har i likhet med Sverige också en hög andel basindustri vilket förklarar deras höga elförbrukning. Dessa länder har emellertid alla en större elkonsumtion än Sverige (15 397 kWh/capita).

Hela 38 procent av all elanvändning sker inom industrin och två tredjedelar av denna el används inom basindustrin. Svensk basindustri använder mer än 40 TWh el. Hade Sverige haft samma industristruktur som Danmark, där man saknar pappers- och massaindustri, stålverk och gruvor, skulle vår elanvändning ha varit ungefär 40 TWh lägre.

Industristrukturen spelar således en stor roll för elanvändningen. Olika typer av industriell produktion kräver olika stor insats av el. Basindustrin kräver väsentligt mer el än annan typ av industri. Tack vare egna råvaror och den tidiga utbyggnaden av vattenkraften har Sverige byggt upp en nästan unikt stark basindustri. Framförallt inom massa- och pappersindustri har Sverige en långt framskjuten position.

Östergötland är ett bra exempel på en region där basindustrin har en mycket stor betydelse för ekonomin. Rikligt med skogsråvara i både norr och söder. Med närvaro av Holmen Paper, Holmen Skog, Holmen Kraft, Billerud Skärblacka, Graphic Packaging (Fiskeby) och branschen närliggande verksamheter, svarar man tillsammans för vart nionde jobb i Norrköping. I södra delen av länet finns Swedish Tissue med mjukpapperstillverkning.

Holmen Paper-ägda Bravikens pappersbruk är med sin tillverkning av tidnings- och telefonkatalogpapper ett av Sveriges mest elintensiva företag men samtidigt en av världens mest moderna och produktionseffektiva pappersbruk i sitt slag. Braviken förbrukar årligen ca 1,7 TWh el – mer än hela Norrköping och Linköping tillsammans. Elnotan uppgår till drygt 500 miljoner kronor om året. Varje öres ökning av elpriset betyder en kostnadsökning med 17 miljoner för Braviken! Självklart gör vi då allt vad vi kan för att spara och använda elen så effektivt som möjligt i våra processer.

Merparten av de varor som produceras inom den energiintensiva basindustrin exporteras, vilket innebär att slutkonsumenter av stål och papper i andra länder indirekt använder el i Sverige. I själva verket exporteras el när vi exporterar varor från basindustrin. Sveriges elanvändning är effektiv och vid en jämförelse med länder med samma förutsättningar talar siffrorna sitt tydliga språk: Sveriges elanvändning är låg. Frågan om basindustrins villkor och förutsättningar måste upp på dagordningen, eftersom den i ett vidare perspektiv även handlar om människors arbeten, Norrköpingsregionens tillväxt och Sveriges framtida välfärd.

Arne Wallin

VD Holmen Paper