19 juni, 2012

Debattartiklar

Svenskarna tror visst på kärnkraften, även i framtiden

Replik i SvD 19/6: Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson skriver att svenska folket inte skulle vilja satsa på kärnkraft (Brännpunkt 16/6). Ingenting kan vara mer fel! Vi inom SKGS – basindustrins energisamarbete – har under våren låtit göra en opinionsundersökning bland 2700 svenskar som visar det motsatta. Det är mer än 55 procent av svenskarna som &hellip; <a href="https://skgs.org/aktuellt/svenskarna-tror-visst-pa-karnkraften-aven-i-framtiden/">Continued</a>

Replik i SvD 19/6: Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson skriver att svenska folket inte skulle vilja satsa på kärnkraft (Brännpunkt 16/6). Ingenting kan vara mer fel! Vi inom SKGS – basindustrins energisamarbete – har under våren låtit göra en opinionsundersökning bland 2700 svenskar som visar det motsatta.

Det är mer än 55 procent av svenskarna som vill att vi använder oss av kärnkraft för att producera el, även när de reaktorer som finns i dag har tjänat ut. Vår undersökning visar också att det bara är en fjärdedel av svenskarna som faktiskt vill avveckla kärnkraften. Vi har i vår undersökning inte ställt frågan varför man vill ha kärnkraften kvar men jag tror att svaret ligger i följande påståenden:

1. Kärnkraften ger en stabil elproduktion, årets alla dagar, och dygnet runt. Vi har de senaste åren sett en relativt låg tillgänglighet i de svenska reaktorerna, det är inte acceptabelt. Svenska folket inser att detta bäst kan åtgärdas genom att ersätta gamla reaktorer med nya, säkrare och effektivare.

2. De svenska elkonsumenterna inser att det är de som betalar för den stora utbyggnaden av förnybar el i Sverige. Jag tror att de flesta av oss tycker att det är bra att vi bygger ut den förnybara elproduktionen, vi behöver fler ben att stå på. Men det finns en gräns för hur mycket vi är villiga att betala, om samma klimatnytta kan nås på annat och mer effektivt sätt. Vi betalar i dag cirka 5 öre/kWh via våra elcertifikat, vilket kan jämföras med det tyska systemet som ofta framförs som gott exempel, där är kostnaden sex gånger så hög, cirka 30 öre/kWh för konsumenterna.

3. Svenskarna inser slutligen att ett elsystem beroende till 50 procent på om vinden blåser eller solen skiner, inte kan leverera el på ett stabilt sätt till konsumenterna.

För industrin är dessutom konkurrenskraften på allt mer globaliserade marknader en fråga som är av största vikt. Därmed är vikten av att ha ett långsiktigt konkurrenskraftigt elpris centralt. Svante Axelsson menar att ny kärnkraft är dyrare än vindkraft. Om det vore så, skulle vi inte se den expansion av kärnkraft, världen över, som vi ser i dag. I Finland finns det ett projekt som dragit ut väldigt på tiden, och som därför blivit mycket dyrt. Men det är inget som hindrar den finska industrin från att vilja investera i ytterligare kärnkraft.

Orsaken är glasklar, genom att äga sin egen kraft har man möjlighet att säkra sitt elpris i framtiden. Att långsiktigt veta vilka elpriser man kommer utsättas för har ett mycket stort värde när man använder mycket el.

Slutligen hänvisar även Axelsson till den rapport Naturskyddsföreningen tagit fram kring förnybar energi. Denna rapport förutsätter en orealistiskt stor energieffektivisering fokuserad på el. Det finns en potential, men mer verklighetsförankrade bedömningar av exempelvis IVA och Energieffektiviseringsutredningen visar på att den ekonomiska potentialen är avsevärt lägre än vad SNF antar.

I samhället i dag finns det en stor konsensus om att elanvändningen, trots stora effektiviseringsinsatser, kommer ligga på ungefär konstant nivå, lång tid framöver. Att använda el framför andra typer av energibärare är helt enkelt en bra effektiviseringsåtgärd.

Hur ett framtida svenskt elsystem skulle klara av att balansera all vind- och solkraft som ett 100 procentigt förnybart system skulle kräva har man också valt att bortse från i rapporten. Slutligen finns ingen kostnadsuppskattning i Naturskyddsföreningens scenario, vare sig vart elpriset skulle hamna, eller vad utbyggnaden av all förnybar kraft, och alla elledningar skulle kosta. Att detta skulle vara ett trovärdigt scenario ställer jag mig starkt tvivlande till.

LINA PALM
Energidirektör SKGS – basindustrins energisamarbete

Läs repliken på SvD.se