20 oktober, 2020

Nyheter

Trånga elnät ger klirr i statskassan

Det är inte bara genom skatter som staten skaffar sig intäkter från elanvändarna. Sverige ökar nu industrins elskatt med hela 20 procent (från 0,5 till 0,6 öre/kWh), och till skillnad från i europeiska konkurrentländer görs detta utan att kompensera industrin för indirekta kostnader, så som Tyskland gör. Även utdelningen från affärsverket Svenska kraftnät är en inkomstkälla för ägaren, då staten får 65 procent av Svenska kraftnäts vinst i årlig utdelning.

Elanvändarnas kostnader för nätavgifter har ökat kraftigt under flera år. Såväl industrin som hushållen har kritiserat de höjda avgifterna för att en stor andel av avgifterna genom utdelningar och koncernbidrag hamnar i nätägarnas fickor – snarare än att investeras i elnäten som dras med eftersatt underhåll och kapacitetsbrist. Kritiken brukar främst riktas mot de stora elbolagen, men även staten kan kritiseras för att göra affär på nätavgifterna.

Staten ställer ett avkastningskrav på hela 6 procent, under en konjunkturcykel, på affärsverket Svenska kraftnät. Den vinsten betalas av i slutänden av elanvändarna. Stefan Yard, professor emeritus i företagsekonomi har länge kritiserat statens avkastningskrav. I en debattartikel (Second Opinion, 14/2) och frågar sig varför Svenska kraftnät jämfört med andra affärsverk ska ha så höga avkastningskrav, när investeringsbehovet i stamnätet är så stort:

– Kraven på de andra affärsverken är betydligt lägre, på Sjöfartsverket 3,5 procent i räntabilitet på eget kapital efter skattemotsvarighet, på Luftfartsverket 4 procent, framhåller Stefan Yard i artikeln.

Enligt Svenska kraftnäts senaste årsredovisning kommer en stor andel av intäkterna från kapacitetsavgifter, så kallade flaskhalsintäkter som systemoperatören kan ta ut när det uppkommer prisskillnader mellan de svenska elområdena. Av Svenska kraftnäts totala intäkter på mer än 15 miljarder kronor år 2019, kom drygt 2,2 miljarder kr från flaskhalsintäkter. Detta ska jämföras med 1,6 miljarder kr året dessförinnan. Den kraftiga ökningen kan förklaras av väder och temperatur, kärnkraftens tillgänglighet, tillgängliga överföringsförbindelser och liknande faktorer.

Men den grundläggande anledningen till att flaskhalsintäkterna är kapacitetsbristen i överföring mellan olika delar av landet. På ena sidan om begränsningen finns ett produktionsöverskott som skapar ett lågprisområde. På den andra sidan råder ett underskott som skapar ett högprisområde. Under sommaren och hösten 2020 har begränsningarna i elnätet lett till tidvis extremt stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige.

Kapacitetsavgifterna kommer även fortsättningsvis att vara en viktig intäktskälla för staten. I den senaste systemutvecklingsplanen för åren 2020–2029 beräknas kapacitetsavgifterna bidra med omkring 1 miljard kronor per år. Högprisområdet i söder och lågprisområdet i norr beräknas med andra ord bestå. Kostnaden för flaskhalsarna får elanvändarna står för.

– Flaskhalsintäkterna är ytterligare en kostnad, utöver onödigt höga elpriser i södra Sverige, som drabbar industrin till följd av kapacitetsbristen i elnätet. För att undvika fortsatta välfärdsförluster på grund av onödigt dyr el behöver elnätet byggas ut i snabbare takt. Samtidigt är det avgörande att behålla och öka elproduktionen i södra Sverige och på så sätt avlasta elnätet. SKGS ser med oro på vad som kommer att hända när Ringhals 1 tas ur drift vid årsskiftet, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.